Dom flesta bilar är oerhört säkra idag. Det man betalar för är inte bilen utan märket. Tyska bilmärken är ju experter på just att ta betalt för namnet. Bilarna är varken bättre eller sämre än andra bilar. Korenaska bilar är ju på rejäl frammarsch både vad det gäller kvalite o säkerhet. Skulle jag byta bort min Volvo till nytt bilmärke så bidde det nog koreanskt. För se fåfäng är jag inte.

Så kan man väl inte resonera?
Menar du att jag, ska avstå från en stor och vräkig bil, för att någon annan kör en gammal skruttbil och kan köra på/krocka med mig?

Det förtar väll lite av glädjen med att ha en säker bil? Det vore bättre om alla valde små bilar. Det är knappt några andra än hantverkare som behöver stora bilar. Tänk på miljön, tänk på våra barn och barnbarn.

Det är inte bara små "riskokare" som är miljövänliga...
Tänker faktiskt på mina barnbarn, därför kör jag stora, krocksäkra bilar...

Huggorm,

Det finns möjligheter att ha större bilar som är mer och mer anpassade till små utsläpp och drar bara hälfen så mycket bränsle än deras äldre modeller. Så det finns en tanke på naturen med i det hela, annars skulle de nog inte bli köpta heller när det finns andra snåla med "soppa" bilar.
Tyvärr känner jag inte till så många bilmärken pga inget intresse eller har inte behövt själv tänka på den biten. Vet endast det som jag hör talas om, och knappt det.......
Och visst stämmer det att bilens märke kostar, men det beror på hur man köper sin bil. Man fattar ju att ett helt ny faller över 100 000kr medsamma du kör ut den från bilhallen.

Det blev visst ett tråd om bilar nu!?

Jo för det har till viss del med saken att göra!

Så kan man också se det!

Ja någras öde är att köra med gamla risbrännare om ens det och andras stora vrålåk.

Jag tror nog att man kommer i framtiden bygga hyggliga, mindre och bränslesnåla bilar ocn man märker redan i de större bilarna att de har face_´liftat dem att de inte är lika vräkiga.

Jag hoppas att våra barn o barnbarn har en annan syn på bilar och utvecklar dem till det bättre. Det får man väl se med tiden an.
De små och skraltiga bilar blir ju snart utslitna, så då hoppar vi mer åt det säkra och snåla sortens bilar när de faller i priserna att många fler har råd att skaffa sig en sådan........ eller hur världen ser ut då, det vet man inte om än ........

Jag hoppas verkligen att någons livsöde inte krossas på vägarna, att olyckstalet sjunker .......

Jag lever på existens minimum,men jag är glad och tacksam för det som jag har!
Men visst skulle jag vilja åka till.ex.jorden runt,men före det skulle jag vilja ha ett konto för mina hunds skull,ifall det händer något med dem och jag behöver gå till veterinären.

Silos det är få förunnat att känna sig nöjda med det de har!

Själv har levt tom under minimum över 1 år men gläds åt att ha tak över huvudet och mat till katten och även mig själv!

Ja,det finns många många missnöjda människor även fastän de har det materiellt mycket bra:(
Sådan var även jag för länge sedan:(

Jag gläder med dig att du har förmågan att känna glädje även då du haft det svårt ekonomiskt!

Det där med bilar säger ju igentligen inget om ekonomin ! finns ju dom som kör lyxbilar på lånade pengar sedan finns det dom som betalar sina lyxbilar kontant ,sedan finns det dom som köpper lånar till praktiska bilar som passar den miljön man bor i ,sedan finns det dom som inte bryr sig vad de kör bara bilen startar och går något så när.Om man ser en BMW Mercedes Poche så är det inte självklart att den personen igentligen har råd med den !man kan inte bedöma människor efter vad för bil de åker i !ingen vet ju om den är betald eller om den är upplånad men många vill synas och då får det kosta !
Själva hade vi BMW men sedan vi flyttade ut på landet insåg vi hur himmla opraktisk den var när snön kom och vägen inte var plogad tidigt på morgonen,så vi bytte till en Honda fyrhjulsdriven så nu vet min man att han kan ta sig till jobbet oavset hur mycket snö det är på vägen !Själv bryr jag mig inte så mycket om bilen eftersom jag inte har körkort men att ha en bra bil när man bor ute i skogen är ju en fördel !

Jag har faktiskt ägt och kört en Porsche under några år. Inte en av de dyraste modellerna , en begagnad 644. Bilen var en 40-årspresent från någon som tycker om mig, Den var en dröm att köra om man som jag gillar att köra bil och gillar att köra fort. Tyvärr fungerade det inte särskilt bra med barn, hundar, hästar och stall. Nu kör jag en Ford Mondeo.
Gita

Menar du inte 944?

Nä, 644 var det. Köpt billigt från ett konkursbo.Jag hade den bara någit år, det var ju ingen familjebil liksom
Gita

Den Porchen Gita var väl en 6:a i va en folksvagen motor ?Men det kvittar ju skulle också velat köra en sådan om jag hade haft körkort Vi har en Corvett C5 i garaget som jag heller inte få köra :(han ju aldrig ta körkort nu törs jag inte

Finns det verkligen någon porsche 644? Jag har aldrig hört talas om någon och google verkar inte hitta något heller

Halaj!

Ja, det var en snygg 944. Nån 644 har Porsche ju aldrig haft i modellprogrammet.
Själv gillar jag 914. En sällsynt fågel.

//T

Vilket fall så har den ingen v8:a utan en vanlig folkvagnsmotor ,den var väl tänkt att bli en bil som många hade råd att ha ! Snygg bil att titta på i alla fall men inge vidare klös i

Ja, då har du väl rätt. det slutade i alla fall på 44 och var en av de billigare modellerna. Min bil
såg dock inte riktigt ut som den på bilden, fast det var förstås över 20 år sedan och den hade redan ett antal år på nacken när jag fick den. Riktigt kul att köra var den i alla fall
Gita

Livsöden... är det en fråga om fordon?

Javisst... olika falla ödets lotter, hos en del faller den på en Porsche och hos andra på en gammal rostig Opel....

Bilar ja.....
På min nybäddade säng på min hemkomst hade han lagt den senaste modellen av en bil ......!.

Det är väl inte det första man börjar blädra i när man knappt har ork att hålla sig vaken mellan toa-besöken....
Men det var väl välment, men bättre om han pysslade om mig istället ......

Många gillar Borsche, men har inte gillat den sorten alls, den enda "sportbilen" vi haft är Mercedes 500 någonting, bra och rolig var den, men kördes för lite. Var 8_cylindrig, så man var som ett frimärke när man rörde på gasen lite......... annars har man ibland lånat något märke, spec vid USA besöken.......

Vet en person som tycker att h*n varit fattig i hela sitt 65-åriga liv , och fortfarande är det , p g a av att h*n aldrig haft råd att köpa en sprillans bil . Då pratar vi en BMW, Audi eller liknande .

Olika falla ödets lotter som sagt var.


Tycker vi har det "lyxigt " som har två bilar , en SAAB 9000 från 1996 och en SAAB 9-5 kombi från 2000. Båda har gått över 22 000 - 23 000 mil.

Är säker på att det finns en brytpunkt där livets goda inte kan köpas för pengar. Man rapar och är mätt och inga pengar i världen kan göra livet bättre. Ett bra liv bygger man upp från grunden med eget slit o arbete. Det är ju meningen med tillvaron enligt mig. Två bilar? Ajajaj.

Visst, att ha kännt på båda ytterdelar av ett liv ...... både hemskt och skrämmande ......
Att trots allt kunnat/o har famljmedlemmar med ett affärssinne att bygga upp något bra av sitt liv, värderas nog hälsan högst....

Jag känner enbart till ett fråtal bilmärken, de vi haft i familjen och bolagen, så har inte alls samma kunskap om olika sorters bilar och deras för- o nackdelar, trol, pga ointresse, men var och en har säkert sina "godingar" och det respekterar jag.....

Trots allt är nog inte för dessa nära att bara köpa sprillans nytt o betala det ----- mer rädd om sitt är man och man får ju en samma sak rätt så bra billigare gm att göra affärer, det verkar vara den bästa tjusningen i det hela och inte bara bet.

Jag blev bara så full i skratt av brosyren på min säng ...... inte ens de 10 första saker jag tänker just nu....

Halaj!

Det publicerades någon undersökning (gjord i USA) om saken för nåt år sedan. Den visade att det fanns en positiv korrelation mellan pengar och lycka. Alltså, mer pengar => mer lycka. Men bara till en viss gräns. Kurvan började att plana ut vid en månadslön på 40 000 Kr. Högre lön utöver detta gav inte mer lycka, alltså.

//T

De av vännerna som är födda med både rikedom och namn verkar oftast inte så nöjda med sitt liv än de som jobbat upp sig och vet hur surt det kan vara i början innan man kommit upp till en viss nivå de vill....

Genomgående är dock att bland affärmän som börjat fr. noll är nog mer rädda om sin ekonomi och att deras drivkraft är inte målet utan vägen dit --- att göra en god affär även att det vore lättare o enklare att betala vad det kostar och gå, men dessa finns också, så detta är enbart min reflektion över det jag sett/hört under mitt vuxna liv.

Har märkt att vissa med ett beteende att göra riskaffärer, ex med aktier osv. har det mer oroligt i livet än nödvändigt, de hinner inte njuta av livet utan att ha risken att förlora massor hängandes över huvudet.
Vissa har haft kalla nerver och mångdubblat sin förmögenhet, men är det värt att missta sin nattsöm för?
Kanske, om de inte gapar efter ändå mer .........

Ugglemor du satte spiken ! Börjar man från noll som vi gjorde så lär man sig, och drivkrafften är att skapa något beständigt att bygga något för familjenoch för framtiden .Driver man företag seriöst så handlar det inte om riskaffärer utan om stabilitet och då på lång sikt.

Om man börjar på noll och sedan stannar kvar strax över den nivån då, bara för att man inte ser någon anledning att förbruka livet på att slita ihop pengar till onödig konsumtion?

Det är väl verkligheten för de flesta av oss. Man skall ju ha tid att göra av med pengarna också!

Pengar?

Är en ständig bristvara här!

Men jag är glad ändå! Har ju tak över huvudet och mat till katten och mig! Det räcker!

Himla trist när det är en bristvara! Lagom är nog bäst!

Men om vi inte hade folk som vågade starta eget så fanns det ju heller inga jobb ! Världen är ju så uppbyggd .

Håller med dig Motti,

Har svårt att se vitsen i det att först skapat ihop kapital och sedan köpa hejvilt. Då har man inte fattat det väsentliga i ekonomin och dess tillväxt.
Man har levt rätt gott under resans gång, inte enbart knaprat knäckebröd, men sett till att vara skuldfri först och sedan se efter vad som blivit över till ex. semester eller något man behöver till hemmet.

Men visst kan det vara tufft i början. När vi träffades så redan då han redan hade en sparad slant. Han är ju 5 år äldre än jag och varit med i arbetslivet redan som mycket ung......
Man behöver inte ha gått igenom ett h..ve innan man fattade att det är gott att ha sparat undan i trygga former för sin framtid.

Alla har inte dessa möjligheter eller ens ett ekonomiskt intresse, men det finns gott om dem som upptäcker olika saker till vår vardag o det borde man ta bättre vara på. De knanske kan inte så bra med den ekonomiska biten, så sjutton också, hjälp dem istället!!!!!