Dags för en till man att ge sig in i tråden då...skulle ha gjort det tidigare om jag hade sett den men jag har inte haft tid med Odla på ett tag. Jättekul diskussion, flera intressanta frågor.
Vad är flirt? För min del håller jag med Nationlencyklopedin om att det ska finnas något slags erotisk (i allra vidaste mening) underton - att bara säga att någon har en snygg tröja i neutralt vänskaplig ton skulle inte jag kalla flirt.
Varför flirta? Tja, för att väcka erotiskt intresse, sade ju encyklopedin. Men vad den inte säger är att man kan ha olika syften med det.
Att bete sig så för att inleda en förförelse, romans el dyl är en sak. Men man kan också göra det utan avsikt att det ska leda vidare. Flirt på skoj, s k oskyldig flirt, ett sätt att säga "du är attraktiv" utan annat mål än att eventuellt få ett "det är du också" i retur som belöning. En lek som man ägnar sig åt för att det är roligt och litet spännande där och då, inte för att man "behöver" det för att "krydda sitt förhållande" eller för att man saknar något hos sin partner.
Själv flirtar jag mycket litet med andra, det kan på sin höjd bli ett uppskattande ögonkast och ett leende som returneras. Men i vår nuvarande livssituation med fyra barn varav två bebisar är jag ju nästan bara hemma och på jobbet och har alltså inte så många tillfällen heller.
Däremot flirtar jag gärna med min fru. På grund av de ovannämnda små barnen finns det ju...hur ska jag uttrycka mig...sällan utrymme och ork för något mera mellan oss, så då blir flirt ett bra sätt att visa att attraktionen lever.
Är det OK att flirta med andra om man har ett förhållande?
Det beror på förhållandet. Om min partner tycker att det är OK, och jag vet att jag skulle tåla om min partner gjorde likadant, så tycker jag att jag vågar flirta. Men man måste ha varit ihop länge nog för att veta att partnern inte bara säger att det är OK, man måste vara tämligen jämnstarka i förhållandet, man får hålla sig i skinnet om partnern t.ex. är i nionde månaden och känner sig som en flodhäst o s v... det krävs alltså respekt och hänsyn.
Jag köper inte uppfattningen att flirt skulle vara ett bevis på att det fattas något i ett förhållande. För mig är det snarare så att om förhållandet är bra, så känner jag mig inte hotad om min partner flirtar litet med någon annan. Svartsjuka från min sida skulle vara ett säkert tecken på att jag inte känner mig trygg i förhållandet.
Med det vill jag inte insinuera att de som är emot flirt är osäkra; folk är olika och det här bara som jag fungerar.
Måste sluta nu, dags för bebisarnas nattmål.
Välkommen Ingo!
Bra ord ( i mina öron
) som jag själv kan skriva under på.
/amaira.
Gunvor Nilsson
17-12-2004, 08:22
Utmärkt skrivet, Ingo, precis så ser jag också på det!
För mig har definitionen av flirt eller mitt förhållningssätt till fenomenet aldrig varit något problem, jag vet vad jag tycker och vad jag gör.
Men efter denna diskussion så inser jag för allra första gången någonsin att det under årens lopp måste ha funnits en massa kvinnor som ogillat mina flirtutspel utan att någonsin visa det med minsta lilla minspel...
Hädanefter, då jag flirtar, kan jag uppenbarligen också tänka "alltid retar det någon"...
Mulle
Caprice
17-12-2004, 11:05
Mulle,
tror inte det retar någon alls...
Antingen tycker denne person att det är trevligt, eller så tycker denne person att det är sorgligt, om denne vet att du har en sambo...
Caprice
