Intersexuell--nytt ord för mej...........

Precis... Klinefelters syndrom är en genetisk könsavvikelse i kromosomerna.

De som föds med den vet ofta inte om det själva först.
De är uppvuxna som pojkar och män, och kan må väldigt dåligt av att få veta att de inte är det genetiskt (när det gäller kromosomerna).

Intersexuella är i stort sett alla med en medfödd genetisk avvikelse vad gäller det bilologiska könet.
Så kallade hermafroditer hör till denna grupp.

Men det är alltså alla med medfödda avvikelser inom följande:

Könsorgan (genitalier), inre könsorgan (ovarier, tror jag det heter), kromosomer, och så tror jag att det var flera andra faktorer också som kunde utgöra en variabel på skalan mella man och kvinna.

Äh...
ISNA förklarar det mycket bättre själva.
ISNAs egen förklaring på vad intersexuella är.

Detta är inte samma sak som transsexualism, för det är inte fullkomligt bevisat att det är medfött. Men de flesta forskare är nästan säkra på det, som jag har förstått det. Någon kroppslig medfödd avvikelse från det biologiska könet är alltså inte hittat som bevisar tesen om medfödd könsidentitet hos transsexuella (människor som byter kön).

Ja då förstår jag.

Nej , jag menar inte att, om vi tänker tanken, pojkar skulle bli flickor och vice versa utan vad jag ville ge ett exempel på var att vi påverkas av vår omgining. En pojke skulle ha tagit efter hannarna och en flicka skulle ha tagit efter honorna men de skulle fortfarande uppföra sig som en hanne/ hona gör inom just den djurarten och inte som en mänsklig hanne/hona. Undrar bara , om det vore möjligt, hur någon som varit isolerad från födseln skulle uppföra sig. Skulle en flicka uppföra sig som det vi menar med kvinnligt och en pojke manligt? För det är ju så vi bedömer om någon är manlig eller kvinnlig, eller hur?

Jag har inte propagerat för att vi SKA vara lika.Det var inte meningen med mitt resonemang. Enligt mitt sätt att se på saken säger det mig bara att tjejer inte "automatiskt" kommer att uppföra sig "kvinnligt" och automatiskt vilja leka med dockor o s v.

Om vi tittar på våra könsroller idag så skiljer de sig många gånger från de som var de förhärskande för flera hundra år sedan. Det måste väl i a f bero på yttre påverkan?

Nyss sa du att hur man är beror på hormoner. Pojkflickor skulle ha för mycket manligt könshormon. Nu säger du att om någon vill byta kön beror det på själen. Att någon fötts i fel kropp.

Men själen påverkas väl av vår omgivning?

Vi kan inte med säkerhet veta om någon som vill byta kön vill det i samma andetag som den föds. Vi kan heller inte med säkerhet veta att det INTE är yttre påverkan som gör att någon vill byta kön. Men jag tror , om igen, att den yttre påverkan spelar en mycket, mycket större roll än vi tror.

Vet inte , men jag hoppas att du inte tar illa upp , om jag avbryter mitt skrivande här för idag i a f för att gå och sova.

Ett litet tillägg bara. Du skrev att killen som uppfostrades som tjej inte kunde gissa sig till vad som var fel? Jo jag tror faktiskt det . Han måste ju ha lagt märke till hur de uppförde sig mot andra killar/tjejer och märkt att de inte uppförde sig likadant mot honom. Vårt sätt att vara avslöjar oss, även om vi själva inte tror det.

Godnatt Magdis och sov gott!

Innan jag släpar mig till sängen vill jag bara säga detta:
Jag förstår hur du tänker och håller med dig!

God natt allesammans!

Vi kan väl helt enkelt bara enas om att vi tycker olika. Jag tycker inte att du har fel du heller, självklart har yttre påverkan också betydelse. Men jag kommer aldrig att tro att det _bara_ beror på det. Att vi är fysiskt olika och har olika hormonsystem spelar en oerhört stor roll.

Jag vill också förtydliga att jag inte menar att "pojkflickorna" är några hermafroditer som vill byta kön utan ganska vanliga tjejer, heterosexuella, som beter sig mer som pojkar än som flickor p.g.a att de har exponerats för höga halter testosteron i livmodern. Hormonerna påverkar våra hjärnors utveckling, det är inget konstigt med det. Jag förstår inte riktigt varför du verkar tycka det är sånt hokus pokus att hormonerna styr vårt beteende. Det är inte konstigare än att våra fortplantningsorgan funkar olika. Man vet ju av egen erfarenhet hur mycket t.ex. graviditetshormoner och amningshormoner påverkar beteendet.

visst styrs vi av hormoner
titta bara på PMS
kvinnor begår mord under PMS

Ja det var bland annat det jag tänkte på - PMS. Man vet ju själv hur man brukar känna sig, som en eldsprutande drake. De som har känt på det själv kan väl inte annat än att begripa att könshormonerna styr vårt beteende.

För något år sedan såg jag ett program på TV där de hade gjort forskning om olika saker.
Bl.a. så hade de en mycket liten tjej och kille som nyss hade börjat krypa, satte ner dem på golvet och framför dem fanns en bil och en docka.
Vem kröp till vad tror ni?
När de är så små kan det inte ha med fostran att göra tror i allafall jag, utan med hormoner, att vi är olika.
Sedan längre fram i livet kan det ju bli skillnader som man kan se med blotta ögat t.ex. då pojkflicka = en flicka som leker mera med pojkleksaker, klättar i träd o. sparkar fotboll. Kan bero på fostran att denna flicka inte har någon kvinnlig förebild kanske, eller är med pappan mycket och han har önskat att det skulle varit en pojke från första början och försöker att lära flickan lite av den kunskapen som man anser att en pojke ska ha.

För det är ju så att vi tycker ju att pojkar respektive flickor skall vara på ett visst sätt. Eller hur?
Hemmamän ser ju många ner på fast det kanske passar just den familjen, det har ju inte med om han är född till man utan vad han är intresserad av.
Samma sak med en kvinna som väljer ett manligt yrke, oftast tänker vi att det inte är passande just för att hon är född kvinna.

T.ex. jag har fördomar inom idrotten. Boxning och brottning tycker jag inte en kvinna ska hållas med just för att hon är kvinna. Sedan hittar jag inte just nu liknande tankar om en man vad som inte passar just för att han är man, kanske då konståkning (singel).
Konstigt detta har jag inte tänkt på förän nu varför jag i alla fall inte har några funderingar om något som inte passar för mannen.

Ja det där har jag också läst. Jag håller verkligen med om att så små barn inte kan ha blivit påverkade av uppfostran. Och dessutom, om vi vore så oerhört lättpåverkade så varför är det just det förväntade exemplet vi tar efter? Vi kunde ju lika gärna börja uppföra oss som våra husdjur då. Jag har vuxit upp i ett hem där pappa gjorde det mesta hemma och det var pappa som lekte med mig och läste sagor för mig. Då borde jag ju ha uppföra mig mer som en man men det gör jag definitivt inte.

Ser många ner på hemmapappor, det trodde jag inte. Jag tycker de verkar bli hyllade som hjältar för att de tar hand om sina egna barn. Det kanske är chefen som inte gillar det.

Visst har vi hormoner som styr olika saker. Men att därifrån gå till att vi uppför oss manligt eller kvinnligt d v s med de könsroller vi har idag kan jag inte tro på. Då skulle könsrollerna aldrig kunna förändras och det har de ju bevisligen gjort.

Det som våra hormoner styr är för mig något helt annat än hur vi uppträder i våra olika könsroller. PMS är inte något som alla kvinnor får. Alla pojkflickor eller flickpojkar har väl inte för mycket av fel hormoner? Om det var så enkelt som att det berodde på hormoner så skulle vi kunna påverka människor hur som helst.

Då skulle en flicka som alltid älskat att leka med dockor efter en dos med manligt hormon helt plötsligt börja leka med bilar?

Exemplet med pojken som kryper fram till bilen har för mig ingen som helst relevans i sammanhanget. Så en pojke föds med en bild av en bil i sin hjärna? För mig är det ofattbart.Och barn påverkas väl av allt och alla runtomkring sig ända ifrån sitt första andetag?

Jag tror forfarande inte att det är så enkelt som ni vill få det till.

OK vi HAR olika uppfattning. Jag kommer att stå för min och ni kommer att stå för eran och så är det bara.

Såg ett program på Discovery, för några år se´n--handlade om en flicka som faktiskt levt med hundar, tills hon var ca13--14 år. Hon morrade, gläfste o åt bara avfall o kött.
Hon dog efter ett tag, när hon skulle läras leva som människa.
Nå´n mer som såg detta program??

Vet att jag hört talas om sådana saker men tror inte jag såg programmet.

Vet inte vad jag ska tro om det är sant eller inte men jag tycker att det är intressant att tänka tanken.

Hur skulle ett sådant barn uppträda? Vad skulle det tycka om vårt sätt att leva?

Tror inte att det någonsin skulle känna sig " hemma" i vår värld.

Ja, det verkade vara dokumentär, om inte--så "spelade" tjejen verkligen bra!!
Hon fradgade kring munnen, gick på alla fyra o var bara lugn ihop med hundar, vildhundar!
Tikarna matade henne m uppspydd mat som vildhundar gör, Slickade henne
o försvarade henne mot forskarna som hade hand om fallet.
Det var ett gripande o lite otäckt program.

Verkar ha varit ett riktigt otäckt program. Kommer du ihåg var det skulle ha hänt?

Har någonstans i bakhuvudet att jag sett ett program där en pojke i Ryssland hade levt ihop med en flock hundar ett tag. Har för mig att han blev övergiven som rätt liten på något sätt och då tydde sig till hundarna. Verklighet eller inte är svårt att avgöra.

Det låter ganska osannolikt egentligen. Om en flock hundar hittade ett litet barn är det nog troligare att de skulle äta upp det. Och om barnet övergivits när det var spädbarn, hur 17 kan det överleva på den kosten hundarna ev. ger det? Undrar hur hon mådde psykiskt? Det går inte att bli något man inte är, utan att man blir psykiskt sjuk på kuppen.

Minns ej var det skulle vart, men--stod ju både i tidningar o på text-TV i veckan om en hund som tog hem ett övergivet spädbarn.
Utan att äta upp det!!

Det har jag missat tydligen. Men var det en vildhund då eller en tamhund? Det är väl ganska stor skillnad på dem.

Detta var i Afrika o tiken var halvvild enligt nyheterna.
Den hade valpar o fick vara i ett skjul, där hittade skjulets ägare baby´n
sovande mot tikens kropp.

Hade det varit en hanhund hade han säkert glufsat i sig bebisen!
Även djur har ju könsroller, medfödda.

Tja---en av våra hankatter har alltid tagit hand om ungarna!
Han har legat hos dem, tvättat dem, o s v.

En herrelöshund på jakt efter mat till sina valpar hittade en övergiven baby i en skog i Kenya.


Här kan du läsa om babyn.

Min första tanke var...
"Är han kastrerad"?

För jag tror mer på att djur inte socialiseras in i sina könsroller, utan att de är medfödda...

Curry är kastrerad, men som barn hade jag en okastrerad ,Nicke, som också tog hand om ungarna!

Människan är också ett djur.

Värsta rovdjuret..................

Tyvärr är de där historierna om barn o vargar hundar osv oftast skrönor
Det handlar nästan alltid om autisiska barn , som blivit övergivna av sina föräldrar och måhända söker värme o gemenskap med hundar... men de är inte uppfödda av djur på något vis .... det första kända fallet var de sk "vargflickorna i Indien på 30 talet....
Alla var minst tre år eller äldre när de försvann, alla uppvisar typiska symptom på autism .. de senaste årtionena har inget sådant barn hittats...

Trots detta lever historerna kvar på många ställen och i texter som handlar om jämlikhet genus och uppfostran till den ena eller andra ....

Hur har de fått mat då?
Om endast djur bryr sej om dem................

På samma sätt som alla sådana övergivna barn, med eller utan handikapp- stulit, tiggt, fått enstaka allmosor av välgörare som brytt sig en stund ..osv .....
Fenomenet är rätt väl undersökt .

Nja! Jag är fundersam, trots ditt svar..................

Jag känner igen det du berättar Kerstin och jag är helt på din linje. Jag tror inte det kan vara friska individer som börjar bete sig som hundar.

Jag misstror inte alls djurs förmåga till inkännande med sina och andras "valpar " inte ens människovalpar ... men att tro att ett spädbarn klarar sig med vargar eller hundar tycker jag, är att vara för långtgående i tron på djurens förmåga.
Kom ihåg att autism beskevs i svensk DSM -diagnosregister först 1980 ..
före det tvistade man om orsaker o tillskrev (som vanligt ) moderns oförmåga till kontakt med barnet som orsak till beteendet ."Kalla mammor teorin .."
pappors förmåga sas det inget om)

Vargbarns teorin har mycket att göra med en oförståelse för barnens "underliga beteende -som naturligtvis inte blivit bättre av miljön de tvingats leva i -på så sätt kan man väl säga att djuren gjort en insats ...
De gav i alla fall värme och acceptans.

Jag funderar bara på hur det är med könsrollerna bland djur...vem har "uppfostrat" hannebockar till att bevaka revir och feja horn...och vem har lärt älgkor att ta hand om sina kalvar??
INSTINKT....och varför skulle inte människor ha sånt??
Jag har varit mor till mina barn med hjälp av släkt, böcker, tidningar, vänner......och ren och skär instinkt....som fått mig att gå egna vägar och skita i "råden"...tycker väl att jag var en rätt bra småbarnsförälder...MAMMA med stoooora bokstäver...
......men innan mina hormoner satte fart i 11-årsåldern så var jag "grabb"..mer grabb än killarna...klättrade högst, spottade längst...svor värst...och slogs vildast......till mina stora sorg kunde jag inte tävla om att pinka längst...
Men allt detta gjorde jag helst iklädd finklänning om jag bara fått..
.....sen kom tonåren med hormonflipp...och jag har bara blivit mer och mer "kärring" efter det...hela mitt liv styrs av hormoner känns det som ibland...PMS och ägglossning kan förändra ens personlighet "över en natt"...och jag är KVINNA...en helt annan sorts människa än män...
Jag är helt övertygad om att det är hormoner som ger oss våra skillnader..i grund och botten....
...sen förstärker uppfostran det hela det går ju inte att förneka...men att det skulle vara bara det ena eller andra är ju...ja.....äh...tro vad ni vill..själv VET jag...

Jag ser ett mönster här i tråden...

Alla är eniga om att manligt och kvinnligt stys av både gener (hormoner till exempel) och av socialiseringen.

Sedan finns det teorier om att det ena styr mer än det andra.
Och inte ens forskarna verkar vara eniga där.
Jag tror inte att vi på forumet kommer att hitta svaret på gåtan, men det vore jättekul!

Ja det stämmer nog Diabolique. Fast vissa verkar ju faktiskt tycka att det BARA handlar om uppfostran. Det vägrar jag gå med på. Tesa uttrycker det faktiskt bokstavligen så som jag uppfattar det hela.

Va?!

I det senaste inlägget ser det ut som om det är tvärt om.
Att hon tror att uppfostran bara förstärker något som är medfött.

Menar vi samma person? Jag menar mamamaggan, hon har ju hela tiden bortförklarat alla mina fakta om att vi styrs av hormonerna.

Då menar vi inte samma person.
Du skrev Tesa, så jag antog att det var henne du menade.

Ja jag menade att mamamaggan tyckte att det BARA är uppfostran som gör dem till de vi är. Sen menade jag att jag tyckte likadant som Tesa, det är ju det jag försökt få fram hela tiden, att vi är medfött olika och att uppfostran bara förstärker det hela. Hur har du uppfattat det jag skrivit tidigare?

instämmer helt i det du säger
visst formas vi av BÅDE hormoner och uppfostran

Med tanke på att jag skrev att det verkar som om alla är överens om att både socialisation och genetik spelar in så har jag nog uppfattat dina inlägg helt korrekt.

Mamamaggan håller också med om att hormoner påverkar oss.
Hon tycker bara precis som jag att det inte är troligt att det är det som avgör vilken färg man gillar eller vilka leksaker mm.

Okej, det var skönt att höra att jag inte blivit helt misstolkad. Jag har dock uppfattat det som att mamamaggan inte tycker att hormoner har ett dugg med saken att göra. Att spädbarn reagerar i enlighet med könsrollerna kan inte förklaras på nåt annat sätt än att de är medfödda tycker jag. Jag menar inte att killarna skulle vara födda med en bild av en bil i hjärnan, som hon uttryckte det, men däremot att deras intressen redan drar i en viss riktning. Spädbarn bryr sig inte ett skit om normerna och de har ingen aning om dem heller, de bryr sig bara om vad de själva är intresserade av. Därför är det extra intressant med könsforskning på spädbarn tycker jag.

Jag har själv en liten dotter och jag upplevde väldigt starkt hur mina instikter och min intuition styrde mig. Jag hade läst mycket böcker och fått otroligt mycket råd om det ena och det andra men jag gick emot det och följde min intuition istället. Det kan jag inte förklara på nåt annat sätt än att dessa instinkter var inbyggda i min hjärna och att hormonerna förstärkte det. Prolaktinet har ju till syfte, förutom att producera mjölk, att göra att kviinnan hamnar i en "dimma" ointresserad av det mesta förutom att ta hand om sitt barn. Detta har naturen sett till för att spädbarnen ska överleva.

För att komma vidare i diskussionen så tycker jag att vi kan förklara lite mer vad vi menar med manlighet och kvinnlighet, och könsroller.
Gärna med exempel.

Vilka egenskaper styrs av uppfostran, miljö mm, och vilka är medfödda?

Min hjärna är lite seg idag, så jag kommer själv inte på hur jag ska förklara (lite bakis)...

Det är en bra idé att ta oss vidare i diskussionen, det känns som att vi inte kommer så mycket längre med de argument vi haft.

Med typiskt manligt och typiskt kvinnligt tänker jag först och främst på de mest grundläggande sakerna, som när vi får barn. Kvinnans reaktion är att bli en enhet med barnet medan mannen känner behov av att skydda sin flock och "klubba ner bytet och dra hem till grottan". Jag vet massor av män som plötsligt känt att de måste jobba ännu mer än de gjort tidigare för att försörja sin familj, när de fått barn. När vi fick barn började min man köra bil väldigt försiktigt (även när han var ensam i bilen) för att inte riskera att något skulle hända honom och sekundärt drabba hans familj, medan jag kopplade bort nästan allt runtomkring mig för att fokusera på dottern.

Jag tror att våra medfödda egenskaper kommer fram mer om vi struntar i allt vad andra säger åt oss och vad media skriver et.c. Man kan styra egenskaper och man kan undertrycka medfödda egenskaper, garanterat. Men jag tror inte att det blir bra eller att man mår bra av det.

Jag kommer inte på mer just nu men det kommer nog fram mer om vi fortsätter att skriva.
Haha...är du bakis!! Kan inte låta bli att vara lite skadeglad Det var länge sen man kunde vara ute på sånt. Var du ute igår eller?

Så ni har kommit dit nu. Vad menar vi med könsroller.

För mig är alltså INTE könsroller att små flickor av födseln skulle ha en inbyggd ROSA-gen.Eller att pojkar har en sådan BIL-gen.

Hur skulle det då gå för ett barn som är adopterat från ett annat land där man har andra könsroller än vi har?Tänk om det landets flickor vill ha svarta kläder? Ska vi då ta och kolla de barnens hormoner och ge dem "svenska" hormoner?

Men det var sådan exempel som kom upp och då var jag bara tvungen att säga vad jag tyckte.

Sedan tycker jag nog fortfarande att BARA föräldrars/släktingars "uppfostran" av ett barn INTE gör barnet till vad det är.

Varför i hela friden skulle då företag/medier osv världen över satsa så oerhört på reklam o d.

Jag förstår fortfarande inte ditt resonamng Magdis att vi inte påverkas av andra. Att TRO att man inte påverkas är en sak men att inte göra det är en helt annan sak.

Ditt exempel med hur kvinnor och män reagerar när de blir föräldrar känns väldigt stereotypt. Vi måste väl i a f kunna enas om att folk reagerar olika. Det finns faktiskt både män och kvinnor som utsätter sina barn för hemskheter. Har de då fått fel sorts hormoner i kroppen?

Läste ett inlägg här igår om en pappa som sålde sin tio-åriga dotter till pedofiler. OM det nu är i stort sätt BARA hormoner som styr, som du fortfarande hävdar, så skulle sådant inte kunna inträffa. Man brukar säga att sådana män säkert själva har blivit utsatta när de var barn. Om man sedan skulle tro ditt resonemang om vad barn påverkas av så skulle han bara kunna bli den han är genom att hans närmaste utsatt honom för det. Det kan ju faktiskt ha varit någon annan tror i a f jag.

Sammanfattningsvis vill jag bara säga att alla har vi hormoner som styr funktioner i våra kroppar. Om det var så enkelt att de styrde alla våra könsrollsrelaterade handlingar så kunde man ju bota all världens hemskheter bara genom att se till att alla fick rätt sorts hormoner.

Genom att öppna sina ögon för hela sin omvärld får man ibland se mycket hemska saker men man lär sig av dem med och inte bara av det goda .

Nu orkar jag faktiskt inte diskutera längre med någon som hela tiden väljer att förvränga det jag säger och klänga sig fast vid någon enstaka liten detalj som jag råkat nämna. Har du inga fler argument än att ta upp det där med rosa kläder hela tiden, som om det vore just det jag ser jag som typiskt kvinnliga instinkter?

För det andra har jag INTE påstått att vi inte påverkas alls av omgivningen. Jag tror dock att det enbart förstärker det hela.

Exemplen du tar upp om folk som utsätter sina barn för hemskheter kan jag inte alls få in i ämnet kvinnor och mäns olika instinkter. Det handlar ju om ondska och sjuka personer. Det är ju absurt att påstå att man skulle kunna bota all världens ondska genom att tillföra homoner. Menar du alltså att det är ett visst kön som står för alla grymma handlingar i världen?

Nej jag menar inte att det är ett visst kön som står för alla hemskheter här i världen. Jag menar bara att ditt resonemang om att det är hormonerna som styr våra könsroller spricker eftersom inte alla kvinnor eller män uppför sig lika.

Tycker bara att du ger en för mig förvrängd bild av verkligheten med dina exempel. Jag uppfattar det du skriver som att ALLA mammor tar hand om sina barn på ett bra sätt eftersom det är hormoner som styr det. Samtidigt så kommer ALLA pappor att uppföra sig på sitt sätt enligt hur deras hormoner påverkar dem. Och då skulle samhället t ex inte kunna tillåta män att vara ensamstående pappor eftersom de inte knyter barnen till sig.

Om man tittar sig omkring så ser man ju att det inte är så. Om det var så , så skulle väl läkarvetenskapen kommit på detta för länge sedan och därmed kunnat , via hormonbehandling, bota alla som utför alla hemskheter oberoende av kön? Alltså borde det inte vara hormonerna som styr den delen av oss.

Vad menar du och jag egentligen med könsroller? Vi har ju uppenbarligen inte samma uppfattning. Såg också att du i ditt senaste inlägg pratade om instinkter. Det är något helt annat än könsroll för mig.

För mig är många av våra könsroller förändringsbara. Hur länge har t ex pappor haft rätt att vara föräldralediga? Hur länge har det varit " tillåtet " för en man att " gulla " med sitt barn ( nu menar jag INTE pedofili)?

Vad jag menar med mina exempel är att vi påverkas alla hela tiden av yttre händelser. För mig kan det inte vara så enkelt som att det är hormonerna som styr hela vårt beteende. Då skulle ju faktiskt ALLA kvinnor uppföra sig lika och ALLA män också, eller hur?

Den här trådens ursprung var att män och kvinnor är olika. Det var det mitt första inlägg handlade om och det är det jag står fast vid. Våra handlingar är en annan sak, vi är ju inga robotar som bara kan bete oss på ett visst sätt. Det jag menar med manliga och kvinnliga instinkter är ungefär som personligheten. Man föds med en egen personlighet, det är väl alla forskare eniga om idag. Man kan uppfostra folk till att handla i oenlighet med sin personlighet, men man har ändå kvar samma personlighet. Jag kan stå framför en massa folk och hålla föredrag trots att jag är en blyg och tillbakadragen person men det gör inte att min blyghet försvinner.
Förstår du fortfarande inte hur jag menar?
Om man skalar bort alla fenomen som människan hittat på (som rosa kläder) och alla könsroller, så tror jag fortfarande att mannen och kvinnan föds med olikheter.
Att se på hur det är hos djuren ger ju en bra fingervisning tycker jag, de är ju okomplicerade varelser som styrs av sina instinkter.

Det som för mig är ursprunget till den här diskussionen är vad Diabolique skriver i sitt första inlägg. Och där kommer könsrollerna in , inte instinkter.

Och könsroller är ,är vi tydligen överens om , något helt annat än instinkt.

Vad jag hela tiden har menat är att våra könsroller påverkas vi in i.Könsroller förändras ju över tiden och skulle då inte kunna vara helt beroende på hormoner. Könsrollerna ser heller inte riktigt likadana ut i alla samhällen.

Jag vet inte riktigt när det gäller vad vi har med oss från födslen men tror inte vi är färdiga könsvarelser redan då.

Ja, könsroller är ju just "roller". Precis som yrkesroller.
Och de påverkas av hela samhället, av traditioner, normer mm (som kan ändras).

En del av den manliga könsrollen är av tradition att hålla upp dörrar för kvinnan och dra ut stolen åt henne, eller bjuda henne på drinkar.

Just detta med dörrar och stolar känns som något gammalt (nästan förlegat) men mycket romantiskt.
Drinkbjudandet är en mycket levande del av den manliga taraditionen (vilket jag fick erfara igår), det "manliga" beteendet har jag inte så mycket emot....

Skillnader behöver inte vara något negativt.
Men de flesta skillnader som rör könsroller är nog mera tradition, inlärning och övrig yttre påverkan.