Du har uppenbarligen inte läst mina inlägg...

Men det är väl inte krångligare än för dom som har bostadsbidrag ?
Då måste man ju också anmäla ändrad inkomst

Jag tänkte inte ge mig in i denna diskussionen först för att det alltid har varit och kommer alltid att vara ett infekterat ämne.

På den tiden då jag fick barnbidrag till mina barn, änka med fyra barn så behövdes vartenda öre för att över huvud taget få det att gå runt ekonomiskt.

Men det var inte det jag tänkte på nu utan detta som så ofta kommer upp att barnbidraget är till för att få ett inget barn ska behöva känna sig annorlunda än något annat barn. Visst tanken är jättefin, men hur känner sig den artonåring vars föräldrar inte haft råd att sätta undan barnbidraget, när kompisen får en stor slant till körkort mm mm. Orättvisan märks kanske mest då.

Mina barn fick själva jobba ihop till det som flera av deras kompisar hade möjlighet att fixa utan att röra ett finger. Rättvist system eller inte? Jag har alltid förespråkat att alla bidrag ska vara behovsprövade, problemet är bara att hitta ett system som fungerar ordentligt, fuskare finns överallt i alla samhällsklasser. Den som lyckas hitta ett idiotsäkert system borde vara nästa Nobelpriskandidat i Ekonomi.

Nu klipper jag lite eftersom jag har så svårt för att citera inuti ett citat . Men det är Björken jag citerar..........


Först skulle jag nog vilja påstå att det inte är en riktig disskussion eftersom de flesta av oss är ganska överens, även om olika ordval används



" att barnbidraget är till för att få ett inget barn ska behöva känna sig annorlunda än något annat barn. Visst tanken är jättefin, men hur känner sig den artonåring vars föräldrar inte haft råd att sätta undan barnbidraget, när kompisen får en stor slant till körkort mm mm. Orättvisan märks kanske mest då."

Riktigt intressant frågeställning tycker jag. Ett spädbarn vet ju inget annat än vad det upplever, medan en artonåring vet allt .



" problemet är bara att hitta ett system som fungerar ordentligt, fuskare finns överallt i alla samhällsklasser. Den som lyckas hitta ett idiotsäkert system borde vara nästa Nobelpriskandidat i Ekonomi. "

Instämmer till fullo!............och lite till

ville bara säga att det nästan är bättre att dom lär sig
att pengar och saker inte är gratis
du har rustat dom för världen
för jag känner en kille som har fått barnbidraget undanlagt sen födseln
aldrig behövt jobba, fått en egen dator vid 15 m.m
hans mamma slutade hjälpa vi 21 års ålder
(fast han får fortfarande kläder och lite sånt)
han är 22 och har skulder hos kronofogden

En klick av överbetalda skriver du. Varför detta, kan vara så att ej överbetalda klarar detta också med att spara p.g.a. av god planering m.m. av sina inkomster för det måste man om man inte har hög inkomst.

Jag har hela tiden trots barn ansett att barnbidragen skall inkomstbeprövas.

När det gäller bostadsbidrag eller liknande så är det inte öronmärkt borde även där vara så att det skulle gå dirket till den hyresvärden man har och inte till privatpersonen.
Min mamma får det insatt på sitt konto sedan styr hon ju det själv vart det skall användas till. Men det är ju mera självklart där att det går till hyran eftersom pensionen inte räcker.
Skulle hon använda det till något annat och hon skulle får skuld på hyran, då kontrolleras det nog mera effektivt än t.ex. barnbidraget.

Visst tycker jag att jag har gett mina barn en bra start i livet vad det gäller att hantera pengar, inget är gratis här i livet fick de tidigt lära sig.

Spara och gneta för att få den där saken de så hett önskade, många gånger hann de ändra sig på vägen i sparandets iver. Upptäckte att det kanske inte var så viktig sak de egentligen önskade sig.

Får lov att säga att de inte farit illa av detta på något sätt för de har fått lära sig att det finns så mycket som är gratis i livet. Mycket som aldrig kan köpas för pengar hur mycket man än har.

Kärleken och omtanken om varandra har legat högst upp på prioriteringslistan hos dem alla fyra och det inbillar jag mig har gett dem en styrka i livet som de har mycket att hämta kraft från idag när de själva har familjer med barn.

visst är det så björken

Jag kände inget speciellt, har nämligen varit med om det själv. Min bästa kompis i gymnasiet hade fått hela barnbidraget sparat sen hon var liten, hennes pappa jobbade med att lägga asfalt på somrarna, tjänade MYCKET PENGAR och sen gick han hemma på a-kassa på vintrarna (det fick man ju då). Mina föräldrar hade 5 ungar så där fanns inget att spara.

Visst var det orättvist men om man har lite vett i skallen (det borde man ju ha när man är så gammal som 18 år) så fattar man nog att alla har olika möjligheter och det får man ju acceptera. Jag har istället fått lära mig vikten av pengar och "äran" i att tjäna ihop det själv vilket hon inte hade. Nu säger jag inte att alla som får pengar undanstoppade inte lär sig hantera pengar men hon var sån. Sånt beror nog lite på hur föräldrarna lär sina barn hantera pengar...har de lärt sig innan de får sina sparade pengar så bränner de nog dem inte direkt ändå.

Jag skäms inte heller för att vi sparar till Isak och vi skulle ha råd att spara hela barnbidraget om vi ville, nu valde vi istället att lägga de pengarna till inkomsten och ta ut färre dagar i veckan och kunna vara hemma lite längre istället. Det tjänar nog båda han och vi på i trygghet och kärlek istället. När han börjar på dagis kommer nog barnbidraget gå till det, det kostar ju en slant men vi kommer fortsätta spara åt honom.

Att ge sina barn en grundplåt när de blir 18 så de kan ta körkort eller köpa sig en lägenhet tycker jag inte är nåt fel med om man har råd.


Har inte bostadsbidrag så det visste jag inte.

Vi ger ju barnbidraget till barnen när dom varit så stora att vi tycker dom bör lära sig hantera pengar.
Det har varit lika för alla tre, dom första dom fått har varit slut direkt men sen sakta men säkert så har dom lärt sig tänka efter vad dom behöver och sen sett till att pengarna räckt hela månaden. Just det att dom får försörja sig själva vad gäller kläder och nöjen har gjort att dom blivit bra på ekonomi. Och helt plötsligt är märkesjeansen som "alla" har inte alls så viktiga.

Nu är det Stussis man som skriver, bara måste lägga mig i denna diskussion.
Min fru kan ha lite andra åsikter men så här tycker och tänker jag:

Jag tycker att barnbidraget och föräldrapenningen egentligen skulle slopas eftersom att man då får lära sig att se att man har den ekonomi som behövs för att skaffa barn. Detta kan folk bli väldigt upprörda över men jag tycker att man kan välja lite hur man vill leva.
Jag kan börja med min egen uppväxt. Jag fick lära mig att jobba från det jag var sju till åtta år gammal. Var det nånting jag vela ha så var det bara att jobba. När jag började gymnasiet så flyttade jag hemifrån och fick då ett bostadsbidrag och studiebidrag och 500 kronor från min far. Bidragen gick till hyran på elevhemmet som var dyrt och sen så var det 500 att leva på. Detta räckte till mat och övriga behov. (Började gymnasiet -97). Efter ett år så flyttade jag till ett billigare boende så då fick jag loss ytterligare 800 kronor. Med andra ord så har jag lärt mig pengars värde och hur jag ska använda dom effektivt.

Idag så har jag slutat snusa, går inte till frisören (klipper mig själv), dricker ingen alkohol och spenderar minimalt med pengar på kläder. Lägger ut ungefär 300 kronor per år på kläder åt mig själv (har kläder som jag haft i 10 år) och köper ett par skor per år. Allt detta för att jag ska kunna spara pengar åt min son så att han får en bra start på livet. Men jag klagar inte över min situation utan trivs med livet.

Ett steg till som vi har tagit för att få bra koll på ekonomin är att vi har en kalkyl i excel som stämmer sånär som på nån hundring. Där har jag lagt upp vad vi har för inkomster månad för månad och även utgifter. Då kan vi i förväg se om vi måste ta pengar från en månad och lägga på en annan för att få ekonomin att gå ihop. När vi gjorde iordning detta så blev det en stor skillnad på vår ekonomi vi kunde börja unna oss saker på ett helt annat sätt.

Det jag vill ha sagt med allt detta är att vägen till en förmögenhet inte är stora inkomster utan små utgifter.

Ser fram emot seriösa svar på detta.

intressant resonemang det där
vad gör du då...om du nästa år blir arbetslös eller råkar bli skadad och inte kan fortsätta arbeta?...eller gud förbjude...du skulle skilja dej eller bli änkeman, lagom till sjukpensionen
säljer du dina ungar på blocket då?
allt kan man inte förutse när man skaffar barn...det kan hända mycket på vägen

ungefär så tänkte jag
för jag tror tex inte min mamma hade planerat
att skilja sig när hon skaffade ungar

och så finns det ju folk som varken planerar
när det gäller pengar eller
när det gäller ungar

precis...och jag tror inte Björken räknade med att bli änka med fyra barn när hon skaffade dom

Visst allt kan man inte fötuse men om nån blir änka eller änkling t.ex. så tycker inte jag att dom ska ha ett barnbidrag för det utan då ska dom ha nån annan typ av hjälp.
Jag är inte oempatisk på något sätt och jag är även en realist, det jag främst tänker på är den större delen av befolkningen som dock är friska och arbetar.

// Stussis man

inte för att vara negativ men det sker väldigt
många skilsmässor nu för tiden

Ja men då är man väl ändå oftast två som tar hand om barnen fast på varsitt håll.

// Stussis man

det beror på vilka det är fortfarande
min pappa har nog inte betalat ett jota sen dom skilde sig
det gör staten (å om man inte räknar med presenter från dollar )

kärnfamiljer är inte till för alla

nu finns det iofs. en massa som aldrig skulle ha barn, men att ta bort föräldrapenningen utesluter åtskilliga från att skaffa barn
hur många skulle klara sig på en lön?
att därför tvingas avstå från barn är för mej inte humanistiskt och väldigt syniskt synsätt

många planerar som sagt inte att skaffa
barn men dom får dom ändå
och det är nog oftast dom som inte
har råd eller borde skaffa barn

Min poäng är att slopa barnbidraget helt och ge ett annat typ av bidrag till dom som verkligen behöver det.
Jag tycker dock inte att försäkringskassan ska ha hand om det utan att socialen borde ha hand om det då. Dom ska följa upp och se så allt funkar. Jag vill ju att alla människor först och främst ska må bra och många gånger spelar tyvärr ekonomin en stor roll i den frågan.

// Stussis man

men det blir ju typ samma sak som att inkomstpröva
fast jag tror det skulle bli mindre jobb med en inkomstprövning
men det kan jag ha fel me
jag tänker staten har ju alldrig pengar över
hur skulle dom då kunna anställa massa nya folk?

En inkomstprövning är inte samma sak eftersom att det kostar olika att bo på olika platser i sverige. Jag vet inte riktigt men jag har fått för mig att lägenheter i sthlm ligger på omkring en miljon. Här i våra trakter kan du få tre hus för lika mycket. Olika utgifter kräver olika inkomst varav även lönerna är olika i vårat avlånga land. Jag tror helt enkelt att det finns fler som klarar sig utan bidrag än det finns människor som behöver det, men även den bäste kan ha fel.

// Stussis man

sjäv tror jag att det är ca 50 50
men då får man väl fråga sig om det skulle löna sig att ändra på
hur det är

men jag har ju inga siffror så...

Om dom siffrorna stämmer så blir jag mörkrädd. Vad är det då för land vi bor i. Är det ingen som jobbar och tjänar nå pengar? Det är ju ändå skattepengar som betalar bidragen alltså måste det ju vara bra många som ändå jobbar eller?

// Stussis man

Man får väl rätta mun efter matsäcken som ordspråket säger. Måste man ha allt man ser. Nog tror jag att många skulle klara sig på en lön om man planerade mera.
I ca 3 år var jag hemmafru efter vi fick barn, man hade tid att göra mycket själv t.ex. mat i storkok m.m., baka. Idag har man kanske inte den tiden och köper mera halvfabrikat och färdigt och det är dyrare. Köper t.ex. grannen ny bil så måste man byta själv så är mentaliteten idag.
Barnen ska ha det senaste och dyraste. Krav på krav byggs upp.
Inför skoluniformer har jag alltid förespråkat med tanke på både mobbing och ekonomin, då behöver ingen känna sig utanför då är alla lika i alla fall när det gäller kläder.
Att jag började jobba var inte för ekonomins skull utan endast det sociala biten att träffa folk och jag jobbade bara 50 % tills dottern flyttade hemifrån.
Hon fick också lära sig att arbeta. Dela reklam t.ex. trots att hon hade en slant på banken som jag skrev om tidigare men det visste hon inte om förän hon fick dem.
Jag skilde mig när hon var 14 så underhållet och barnbidaget fick hon hushålla med själv efter bästa förmåga. En hård lärotid kanske men p.g.a. detta är hon en underbar mamma, husmor o.s.v. idag. Kan vända på slantarna trots 2 tonåringar, hus och arbetslös man, men så klart har de ingen stor budget om det skulle hända något, men man kan inte heller gå och tänka så hela tiden.
Så var mina föräldrar. Sparade och gnetade trots att mamma var hemma alla år och 2 barn. Nu när pappa är borta så har mamma ett stort bankkonto men vad har hon för nytta av alla dessa pengarna när man är i 80-årsåldern. Det som kommer i form av pension m.m. räcker, varför kunde de inte unna sig att leva när de var yngre.....

vilken tur jag skrev tror då
då behöver du inte bli mörkrädd
jag tänkte alltså på dom som har barn inte alla i svergie

jag tänkte att 10% av svergies befolkning är alkisar som dricker
för dom går flaskan ofta före barnen
och dom har en tendens att skaffa flera ungar
(och ofta då med olika personer)
drågare samma sak fast värre (dock
tror jag inte att det finns så många som 10%)
invandrare har ofta många barn
och inte så ofta bra jobb
många unga idag tar det lång tid att
få fast jobb, men dom skaffar ändå barn
det är stor arbetslöshet i svergie
många går på sjukpenning
eller förtidspansion
dt finns dom som inte borde
ha barn men inte gör abort av moraliska skäl
det finns religioner som förbjuder p piller m.m

men då måste man ju tänka på att
olika drar gränsen på vilka som behöver
bidrag olika, så det är nog därför
jag såg lite negativt på statestiken

Jag håller med dig till fullo.

// Stussis man

Vi har klarat oss på en lön i flera år. Beror ju mycket på hur mycket skulder man skaffat sig såklart. Vi hade inga lån innan, men vi köpte huset medan vi levde på en lön. Vi valde att bara betala på räntan den första tiden.

Men bidrag hjälper ju inte alla dessa människor. Spelar väl ingen roll hur mycket pengar dom får, deras levnadssätt förändras ju inte för det. Det man då ska arbeta med är individen. Det vore bättre om människor stöttade varandra lite mer och hjälptes åt med lite enklare saker, då kanske man kunde minska det ekonomiska behovet.

// Stussis man

jag vet att det inte hjälper men det är ju inte barnens fel

nu är ju precis inte min drömtillvaro att stå och koka kålrötter hela dagarna och bo vid spisen
tycker nog att jag någon gång vill unna mej mera än tak över huvudet, som en god middag och ett gott glas vin därtill
att hela tiden hålla på och gneta och spara, är inte direkt upplyfftande, men jag kan hålla med om, att jag kan tycka det är lite fel att tex, kungafamiljen har barnbidrag...

men att ta bort barnbidrag och föräldrapening är inte en lösning

Om du ger en missbrukare med barn pengar hur mycket av dom pengarna går då tillbaka till barnet? Det är bättre att börja jobba med problemet, missbruket, då kanske dom inte behöver bidrag.
Självklart är det ju inte barnets fel och det har jag aldrig påstått heller.

// Stussis man

det har ju iofs. betydelse vad man har för lön om det ska fungera
med tio tusen ut, och en hyra på det, så blir det inte många kronor att leva på med ett par ungar om benen
är det däremot en riksdagslön vi pratar om, går det utmärkt att klara sig på en lön
när ungarna var små, klarade vi oss på hans lön, men då hade han ett välbetalt yrke också..

man undrar ibland vad dom sparar till
dom kan ju inte ta med sig det när dom går bort

håller med där...för den kategorin räcker inga pengar till

Man väljer vart man vill bo och vilken hyreskostnad man vill ha. Har man för dyrt boende så finns det gott om lediga bostäder bara man är villig röra lite på sig. Då kanske man t.o.m. kan unna sig två glas vin.

// Stussis man

finns det jobb också menar du?

Min man har ju ingen riksdagslön precis, men den är säkert högre än många andras. Men jag känner även familjer som har två stora inkomster och ändå upplever att de inte har råd med nånting, och det måste ju bero på hur de lever.

Faktiskt så gör det det. Jag har själv nekat ett antal jobb därför att jag trivs där jag bor nu och vi klarar ekonomin men om vår ekonomi skulle försämras så är jag inte främmande för att ligga ute på arbete eller flytta. Man måste ju kunna vara anpassningsbar.

// Stussis man

oja...det har det...
kan man inte avstå från något så blir det svårt oavsett hur hög lönen är...men ytterligheterna har aldrig varit min grej...lagom är bäst...både när det gäller gnetandet och slösandet...
livet består av mera än tak över huvudet, ialla fall för mej

Självklart!!!....man väljer väl vilka jobb man vill ha också Alla har faktiskt inte en sån situation att dom kan ta lån för att köpa lägenheter eller hus för att få ner hyreskostnaden. Dom har banne mig inte nåt val, för dom återstår faktiskt bara dom dyrare bostäderna i förorterna som dom inte med all vilja i världen kan klara på en lön utan några bidrag....hela diskussionen börjar bli rent patetiskt löjlig När jag förlorade sambon hade jag inte råd att bo kvar i det stora huset när dom större barnen flyttade, så jag har sökt mig till ännu värre glesbygd för att kunna komma undan med en billig hyra för att överleva med lillan. Men när jag ska börja arbeta igen så har jag en resa t/r till arbetet på nära 11 mil. Där går allt plus minus noll i det jag lägger på bränsle och det jag vinner på billigt boende, semester är inget att tänka på, inga resturangbesök eller bio heller.

Min pappa sa alltid att det skulle vara min mors trygghet när han inte fanns mera. Sedan ville han inte leva på bidrag utan klara sig själv.
Det enda bidrag de fått var just barnbidrag, aldrig bostadsbidrag trots att de kanske har varit berättigad till detta under vissa tider, men som sagt något bidrag skulle inte min far leva på utan man ska klara sig själv.
De hade heller ingen bil, rökte inte, drack inte och köpte väldigt lite prylar och kläder, men vi barn led inte speciellt av detta bara ibland.

Sa ofta till pappa att den dagen han inte fanns så var det inte hans problem utan vi barns problem om inte mamma klarade sig med den inkomst hon skulle få då, men det fick jag aldrig något riktigt svar på.

Visst är det så! För de flesta tror jag.
Jag o min man träffades o bildade familj ganska sent i livet, vi hade hunnit betala tillbaka våra studielån o vi hade båda yrkesutbildning och arbetat ihop ett sparkapital. Så ser ju inte situationen ut för alla. Att ta bort föräldrapenning och barnbidrag skulle ju bli en katastrof.

visst är det så
har du ett yrke där du kan vraka och välja...samt att kunna pressa din boendekostnad...ja då kanske man inte ska ha bidrag alls nä...
men för flertalet är det inte fullt så enkelt, att man är två med en ghygglig lön och hyfsad hyra
min är nästan två tredjedelar av min inkomst, och jag kan inter få ner den heller
att flytta till en billig glesbygd, kanske fungerar med små barn, men med större ungar där man får ta hänsyn till skolgång och annat är det inte så lätt nä...
ett som sagt enkelspårigt och i många fall också syniskt synsätt, att det är så lätt...
varför har vi både bostadsbrist och arbetslösa alls?

då är det som sagt inga som helst problem att klara sig på en lön

Jag har inte ett yrke där jag kan vraka och välja men jag är öppen för att byta yrke, skulle aldrig kunna tänka mig att stanna inom samma yrkeskategori hela livet. Det känns som att man stannar upp i utvecklingen då. Jag undrar också varför det finns arbetslösa själv har jag bytt yrke fem gånger på sju år.

// Stussis man

Lite svårt att fixa sig en ny utbildning om man är 50+ bara....man får inga som helst vare sig bidrag eller studielån då

Är man 50+ så borde man ha något som kalas livserfarenhet. Jag har inte en massa utbildningar och har därmed heller inga studielån. Det mesta man behöver veta när man börjar med ett nytt yrke lär man sig på arbetsplatsen. Det handlar mest om att tro på sig själv.

// Stussis man

Nu vet jag inte om jag missuppfattar dig, men menar du på allvar att du undrar varför det finns arbetslösa?
Det beror i alla fall på att det inte finns tillräckligt många jobb så dom räcker till alla som behöver ett.