... att finansiera skattesänkningar.
Nu meddelas det att man inte längre får bli sjukskriven för utbrändhet/utmattningsdepression.
Endast om man har betydande sömnsvårigheter så kan man få bli sjukskriven, men då högst 3 veckor

Ja jag läste nån "undersökning" på nätet och hu vad många som tyckte att det var ett bra förslag. Hemskt tycker jag, man kan inte rå för om man sliter ihjäl sig om man har blodsugare till chefer. Det har hänt mig och som tur var hämtade jag mig hyfsat fort (några månader), men det finns ju de som har det värre!

Jag undrar hur stor andel av alla som är sjukskrivna för just utbrändhet/utmattningsdepression som är kvinnor? Någon som har sett någon siffra?

//Mollis

Det är intressant att notera att det var förra regeringen som initierade studien som ledde fram till detta. Vi kan alltså inte skylla detta på den nya regeringen.
Det är väl ett par år sen Försäkringskassan inledde den nya strategien att sparka på redan liggande människor. Som jag förstår det så stadfäster man bara en ny praxis.
Och detta betalar vi skatt för! Thanks for nothing kära staten! Idén med allmän statlig sjukförsäkring och ett bra skyddsnät börjar överleva sig själv verkar det som. Vi kanske får det som man har i tex UK där man bara kan vara sjukskriven ett visst antal dagar per år. Är man sjuk mer än det får man ta ledigt utan någon ersättning (om arbetsgivaren går med på det).

Sjukt. Ska man då alltså vara rädd för att ta fasta jobb för att man då blir "tvingad" att jobba även om man mår dåligt.. Jag ser det som en trygghet att möjligheten finns.. Vet att jag inte har så starkt psyke.

Hur statistiken män/kvinnor ser ut vet jag inte. Men jag har hört lika mkt om män som är utbrända. Min systers man gick hemma för ett par år sedan och då han mådde dåligt så slutade det med att min syster (som fick ta hand om barn och hus) också blev utbränd och sjukskriven. Dom fick som tur var gå hemma och sen arbetsträna för att komma tillbaka.

Jag blir rädd....var är vi på väg ?

De som redan har det tungt ska straffas ännu mer. Är det detta de menar med "arbete åt alla".

Det som är mest skrämmande är att man pekar ut vissa diagnoser och listar dom som icke godtagbara.
Man tar ifrån läkarna förtroendet att bedöma vad varje enskild patient behöver.
Man "klumpar ihop" diagnoser och har en färdig mall för hur sjuk en person med denna diagnos är.

Nej, det handlar inte om jobb åt alla. Det finns inte jobb åt alla, och så kommer det säkert alltid att vara.
Man tvingar sjuka människor att försöka jobba lite för att försörja sig, samtidigt som friska ungdomar går på Arbetsförmedlingen och försöker förtvivlat få ett jobb.

Men visst, det är nog en besparing även det. Folk trillar väl av pinn lite tidigare i livet så sparar man in pensionspengar också.

Det kommer inte att finnas arbete åt alla. Ta till exempel alla de halvt utslitna, fd. långtidssjukskrivna 50+kvinnor som tvingats ut i arbetslöshet för att deras arb.givare inte kunnat rehabilitera/omplacera dem - vem vill ha dem, i dagens hårt slimmade verksamheter där alla helst ska kunna ge minst 100%?

"arbete åt alla" var ironi. Jag menar just det att man ska tvinga ut alla i arbete.

Den som inte själv drabbats av utbrändhet/depression/ångest har ingen aning om vad det handlar om. Jag har själv drabbats och blev av vad jag trodde var vänner, kallad samhällsparasit mm, de ville verkligen inte betala skatt för såna som mig. Det är nog inte helt ovanligt att folk har den uppfattningen, men om det är den uppfattningen som ska få bestämma vilken vård man behöver och man tar bort läkarens roll som vårdansvarig så vet jag inte hur människor ska klara sig..

//Mollis

Jag förstod att du ironiserade, jag bara spann vidare på tankegången

Lider också av utmattningssyndrom/utbrändhet, och jag blir upprörd av detta . Tror verkligen inte att det är en lösning på problemet! Snarare kommer det att bli värre, att människor verkligen blir så utmattade att de inte kan jobba mer (någonsin). Även om man kommer på väldigt tidigt att man håller på att utveckla syndromet så räcker nog inte tre veckors ledighet för att hejda det. Som sagt så försvinner tryggheten också när man vet att man inte kan bli sjukskriven någon längre period för att vila upp sej. Jag kan faktiskt inte se något positivt med att man sätter ännu mer press på de som verkligen lider av utbrändhet. Säg gärna till om ni kommer på något bra med det hela...

Grubblade på om det inte kunde vara ett försök att försöka få bort de som utnyttjar systemet, dvs de som är friska men ändå sjukskrivna. Det vore lovvärt, om det inte vore för att de hårdare reglerna främst slår mot dem som systemet är tänkt att skydda.

Det låter som att de försöker bota patientens huvudvärk genom att hugga av huvudet.

Jag förstår fortfarande inte hur en handläggare på FK kan veta mer om diagnosen och hur den ska bedömas än läkaren som skrev ut sjukintyget. Det är inget nytt im det här beslutet iofs men det är ändå något som kommer att påverka. Hårdare regler för att få tag i simulanter i kombination med handläggarens ovilja/okunskap kan i värsta fall innebära att en behövande åker ut i kylan.

Vad hände med empati, medkänsla och förståelse? Jag skiter i vilken färg det är på nötterna som satte ihop det här förslaget, spöstraff och skampåle borde de ha.

Det är iofs fk's handläggare som i slutänden bedömer om man ska få sjukpenning eller ej - men till sin hjälp i bedömningen har han/hon fk's försäkringsläkare som sakkunnig.

Vad beträffar empati, medkänsla och förståelse så säger man sig inte längre ha råd med sånt, anslagen från regeringen skulle inte räcka till...

Vi är många som har åkt ut i kylan på grund av den hårdare tillämpningen av regelverket - och vi blir bara fler...

Min son är ute i kylan rejält nu. För snart två år sen fick han sjukpension pga sin dåliga rygg. Vid uppföljning/omprövning nyligen blev han av med pensionen. Hans gamla läkare hade pensionerats och den nya kunde inte formulera sig ordentligt vilket gav nobben hos FKs försäkringsläkare. Tyvärr vill inte Arbetsförmedlingen hjälpa min son eftersom dom anser att han är för sjuk för att kunna ta vilket jobb som helst. Det är inte särskilt muntert just nu.

Ja det är litegrann som min mamma. Hon fick ett diskbråck i ländryggen för ett antal år sen och fick halvtids sjukpension. För ett par år sen började axlarna djävlas och hon har gått så länge med inflammationer att det blivit förkalkningar i muskulaturen tydligen. Men Fk bedömer att hennes situation inte är annorlunda nu än när hon fick diskbråck och kan ta ett lättare arbete.
Undrar vad det skulle va för arbete där man inte behöver använda armarna..?Tom körskollärare skriver på tavlor under teorilektionerna...

Om Arbetsförmedlingen inte kan erbjuda honom ett jobb så har han rätt till sjukpenning.

"Om sjukdomen medför att den försäkrade enbart kan klara ett speciellt arbete som endast förekommer i mycket begränsad utsträckning kan det inte vara rimligt att bedöma hans eller hennes arbetsförmåga i förhållande till detta arbete med mindre än att han eller hon faktiskt erbjuds det arbetet."

Vi hörde detta på radion i morse och min särbo sa spontant -Jaha...de har väl tänkt att slå påsarna ihop...de som är drabbade av t ex utmattningsdepression el utbrändhet tar livet av sig eftersom de inte kan få någon hjälp med rehabilitering eller från psykvården...eller läkare...(för där har staten inte tänkt att föra in några pengar) ...då sparar de in mer pengar till stadskassan och eller det blir ett jobb 'över' till någon arbetslös...
Jag kan bara hålla med honom...och er andra här...vart är vi påväg?...

Vart vi är på väg ? Ja vad säger man om det. Har själv malts genom Fk:s kvarnar tllls jag förutom att söka hjälp för mina fysiska problem även fick söka för psykiska problem p g a deras hantering.

Att få tag på fuskare genom att sparka på sjuka människor är horribelt !!!!!!! Speciellt som det har visat sig att det inte är sjukskrivna som fuskar ( hur det nu skulle gå till?????) utan där det fuskas mest är när man vårdar sjukt barn.

Hur kan man fuska med sjukskrivning ? Är man sjukskriven under mer än ett par månader så måste ju läkaren specificera sig närmare varför man är sjukskriven. Menar de att läkarna sitter och sjukskriver folk på skoj ? Och drar på sig en massa pappersjobb för att de tycker det är kul ? Eller skickar folk på undersökningar , operationer mm i onödan ? Och att de sjukskrivna går med på det fast de inte är sjuka ? Och förstör sin kropp genom att äta en massa piller som har skadliga biverkningar ?

Att inte ta utbrändhet m fl andra sjukdomar på allvar kommer säkert att leda till att fler dör på det ena eller andra sättet . Men då är vi ju av med problemet , så bra !!!

Man kanske skulle köpa aktier i begravningsbranschen ?

Bra idé! Problemet är att vi sjukpensionärer knappast kan köpa aktier när inkomsten är så låg. Den enda lyx jag kan unna mig är internet.

Nej inte har vi råd med det inte ! Men det är ju meningen att man som sjukpensionär, är också sjukpensionär , ska gå omkring med tiggarstaven har jag förstått.

Men man kanske skulle gå ihop ett gäng och köpa ? Fick nog bli ett rätt så stort gäng då ja .

det är knepiga tider nu.
jag kan ju tycka att det ska till en jäkla massa reformer nu när det finns överflöd av pengar, fri tandvård, inga sjukvårdsköer, bättre vård, bättre rehabilitering osv.
men icke - skatten ska sänkas för att folk ska kunna konsumera. och folket jublar för en hundring eller två mer i plånboken.
sjukt folk ska ut och jobba, diagnoser klumpas ihop - knepigt var ordet..

Det som kommer hända är ju absolut fler självmord. En människa mår psykiskt dåligt, har fast jobb och blir tvingad att arbeta.. Ser ingen annan utväg (för det finns ingen?) ..

Hörde dessutom att man (om man har ett lätt arbete) ska vara tillbaka på jobbet dagen efter en blindtarmsoperation. Har man tungt jobb kan man få vara hemma 3 dagar.

Snart kanske man måste ha över 40 graders feber för att räknas som sjuk och få stanna hemma.

Är slaveriet på väg tillbaka?

Förbannad är ett lindigt uttryck
Visst kommer självmorden att öka, bland deprimerade och utbrända, men även bland andra sjuka.

Ryggskott var ytterligare en åkomma som man inte skulle vara sjukskriven för. Det var inte farligt att jobba även om det gjorde fruktansvärt ont Säg det till en som knappt kan röra sig, resa sig upp eller nåt.


Ska det bli så här kan man väl snart skrota hela sjukförsäkringssystemet som kommit till som en trygghet för sjuka människor.

Är det inte bättre att lägga ner energin på något annat än att skälla här! Ta upp tråden i oktober istället. Finns ju ingen slutrapport än. Förresten handlar det om "bör" och inte "ska" för vissa diagnoser.

Du måste tydligen vara frisk och/eller rik

att reagera på rena dumheter är sunt!
förhoppningsvis kommer också beslutsfattarna på att det är rena rama dumheterna de håller på med och försöker få till skattesänkningar på annat sätt.
det finns INGENTING som visar på att detta är rätt sätt att få folk att bli friska.
för det är väl det som det egentligen skulle varit frågan om - att få folk att må bättre? vilket det finns precis hur mycket utrymme och pengar till som helst just nu!!

Håller med om att det är sunt att reagera på rena dumheter.
Känner mig ganska övertygad om att läkarkåren kommer att reagera kraftigt. (Dvs den del av läkarkåren som sätter patienten i första rummet)
Dom är snart helt omyndigförklarade av Försäkringskassan och körs över ständigt.

Japp, skriver under på att det är sunt att reagera på dumheter! Och det spelar väl ingen roll att inga riktiga beslut angående detta har tagits, förslagen är lika upprörande ändå....

Måste bara tillägga att jag såg i går på TV att man rekommenderade att den som hade blindtarmsinfalammation skulle få ha 0 - 3 dagars sjukskrivning. 0 dagar ? Så man ska inte ens få vara sjukskriven den dagen man opereras ?

Man sa också att man kan ju alltid sjukskriva sig själv , man har ju fortfarande rätt att göra det i en vecka. Hur kan man " tillåta " att man själv får göra det när inte en läkare får sjukskriva dig ? Hur länge tror ni det dröjer innan man nekas sjukpenning när man sjukskrivit sig själv ? Om man t ex drabbas av ryggskott och inte ens kan ta sig till toan själv och sjukskriver sig själv en vecka och det inte går över ska man då ta sig till jobbet en dag och sedan sjukskriva sig själv igen i en vecka ?

Hur har de tänkt att systemet ska fungera ? Det sägs att det ska finnas möjlighet för läkarna att bedöma om det är speciella fall och att man behöver vara sjukskriven mer. Men i slutändan är det ändå Fk som fattar beslutet om du får sjukpenning eller inte så i praktiken tror inte jag att de kommer att godkänna fortsatt sjukskrivning iaf. De gör det ju inte redan i dag så varför skulle de göra det sedan ?

Nu har ju en "smarting" i regeringen kommit på att det ska bli svårare för ungdomar att få motsvarighet till sjukpension (minns inte vad det kallas för nu). Om hon får igenom sitt förslag får landets alla socialkontor mycket mera jobb och mycket mera underskott, för varifrån ska dom ungdomarna annars få pengar till sina levnadskostnader?
Åkej, så då ska hon skaka fram ett företag som är villigt att anställa t.ex min son som har en autismspektrumstörning? OCH som då ger honom avtalsenlig lön, för om han får lönebidrag så blir belastningen på statsbudgeten inte ett dugg mindre. För, eftersom det är hennes förslag, så måste hon ju ha kommit på ett sätt att få fram jobb till dom som berörs. Eller? Jag önskar henne "Lycka till!". Han är ju långt ifrån ensam, så hon måste ju skaka fram många jobb. Snacka om att sparka på dom som redan ligger!
Och så det här med sjukskrivning: Jag har kommit på vad det i grunden handlar om! Idealiseringen av "storebror" USA.

Har du verkligen tänkt igenom det du skriver?
Det är väl klart som korvspad att man måste reagera på vansinnesförslaget!
Uttrycken "Det är bra att tänka efter före." och "Mota Olle i grind" har du väl hört någon gång?
Skulle förslaget gå igenom är det så lagom dags att reagera. Tänk vilken tid det skulle ta att ändra tillbaka hela galenskapsmanövern igen och så många som skulle hinna fara illa under tiden.
För att inte tala om vilka kostnader det skulle föra med sej! Skulle vi inte vara rädda om skattepengarna!!??
Nä, heder åt alla som har vett på att höja rösten i tid!

Jag måste nog också få fråga om din inställning grundar sej på om du är så lyckligt lottad att du aldrig varit sjuk och behövt vara sjukskriven för en tid någon gång?
En lite påminnelse kunde kanske vara på sin plats i så fall om att det inte finns någon som har några garantier för evig hälsa. Det kan bli din tur fortare än du anar...

Och hör du till dem som har tillräckligt med pengar för att klara din framtida försörjning på egen hand ändå så kanske det är förklaringen på ditt tänkesätt, vad vet jag?
Men förmodligen skulle det väl bli ett ramaskri ändå om du inte hade rätt till sjukerättning den dagen du blir sjuk. Om inte annat så av ren girighet..... "Mycket vill ha mera"

Jösses.....vilket pådrag. Är varken friskare än någon annan och inte rik för de delen heller. Är en helt vanlig arbetare precis som de flesta andra här. Troligtvis skulle jag skrika om jag skulle bli så dålig så jag skulle få en sjukersättning men det är ju inte det som det pratas om utan riktlinjer för sjukskrivning som inte ens är klara (om det nu blir någon förändring).

Det är möjligt att jag kanske tog i lite för mycket men de här tokerierna gör mej så AARRRG!!!!! Ursäkta mej i så fall, för det är ju faktiskt inte ditt fel att nötterna där uppe i toppen har mist förståndet!
Men faktum kvarstår att jag sbsolut hävdar att man måste höja stämman nu INNAN det är för sent. Sedan är det så dags att gnälla. Tysthet tolkas ju oftast som ett medgivande.

Och sjukpenning/sjukersättning utan sjukskrivning och läkarintyg, hur går den ekvationen ihop??

Om inte annat så är en sån här tråd bra så dom som berörs kan få prata av sig lite. Jag är fortfarande irriterad över förslagen men känns ändå lättare när man vet att man har fler "på sin sida".

Nej det är sannerligen inte mitt fel, jag har nog försökt att dra mitt strå till stacken under valet för både mitt och andras välbefinnande. Ja det är mycket konstigheter i detta om man läser i tidningarna. Klart man ska höja stämman men för vad? I dagsläget är ju inget klart och informationen som står i tidningarna är ju så riktade att man kan tro att det redan är klart och att indragningar är att vänta vilket inte alls är fallet. Även om förändringar sker är det ju inte alls säkert att de blir lika hårddragna som tidningarna vill ge sken av.

Ekvationen går ibland ihop och ibland inte gällande sjukersättning (som är en pensionsgrundande förmån) och sjukpenning (som är en inkomstgrundande förmån).

fast det är ju just det som är så sjukt anser jag, det behövs inga nya hårddragna regler..
just nu i detta land som badar i pengar finns alla möjligheter i världen att rehabilitera och hjälpa sjuka människor. tänk så bra det skulle bli om alla som behöver vård får vård och om alla som behöver rehabilitering/återanpassning (kalla det vad som) får det nu när det är möjligt - då kanske dessa människor skulle kunna jobba senare när hårdare tider stundar igen..

sen är det skrämmande att direktiven kan skrivas så luddigt så en försäkringskassemänniska bestämmer på ett sätt och en annan på ett annat sätt - de leker med folks liv!

Jamen nu är det väl inte en försäkringskassemänniska som sitter och bestämmer riktlinjerna utan Försäkringskassan och Socialstyrelsen som drar upp riktlinjer. Finns väl inget alls som säger att en människa som exempelvis lider av graviditetsillamående inte per automatik måste kasta sig i arbete efter en viss tid om komplikationer tillstöter eller illamåendet ökar. Det är rekommenderade riktlinjer. Utifrån det jag har utläst handlar det om att göra upp en planering om ett sjukskrivning pågår längre och det inte tillstött komplikationer. Kan behov av vidare rehab då finnas? Vad kan arbetsgivare eller andra aktörer göra? Personligen upplever jag att det kan bli bättre och mer ruljans hos aktörerna och en betydligt aktivare möjlighet till rehab som borde gagna den sjukskrivne som då kan slippa sitta hemma och må dåligt. Men för att detta ska lyckas måste det finnas förutsättningar för att vara mer aktiv och där är jag skeptisk helt enkelt för att det saknas resurser (= folk). Arbetsgivare bör kunna bli mer aktiva i att förebygga exempelvis stressfyllda arbeten och tillsammans med aktören själv kunna planera arbetslivet och kanske kunna få hjälp via företagshälsovården (som jag hoppas får en mer och bättre framträdande plats). Tillföra resurser till rehabarbeten på exempelvis FK och även involvera Arbetsförmedlingen (och även där tillföra resurser) och kanske även socialtjänsterna. De stackars allmänläkarna går idag på knäna, inga/få nyutexaminerade läkare har lust att fortsätta sin utbildning till allmänläkare utan väljer att specialisera sig. Detta skapar givetvis en brist (som idag är ganska stor) av läkare på våra vårdcentraler vilket medför att många vårdcentraler får anlita stafettläkare för att överhuvudtaget kunna bemöta alla sjuka människor som vill träffa en läkare.

Och jag skulle vilja tillägga... Skicka mail till berörd i regeringen.
PROTESTERA!... SÄG DIN ÅSIKT!
Berätta gärna lite mer ingående vad dessa förslag kan leda till IRL.
Skicka länk till denna tråd... Den säger mer än....
Den visar vad utsatta vi är... vi som inte klarar av ett arbete och försörja oss.. den visar vår förtvivlan inför ev föreslagna förändringar.
SVERIGE behöver inte fler utslagna.. fler självmord... fler...
SVENSKA FOLKET är förtjänt av ett tryggt socialt skyddsnät... det vi betalar via skatten!

Ofta verkar det som styrande inte har hum om hur det står till och går till i det verkliga livet.
Jag är såå ledsen.

Förskollärarna, som tydligen brukar tjäna 23000 enligt ett exempel jag hörde idag, ska få 250kr i skattesänkning. (De som tjänar lite mer får lite mer i sänkning, detta av skattetekniska orsaker som enligt alla naturlagar är omöjligt att ändra på. Samma naturlagar bestämmer även att alla lönehöjningar ofelbart måste bli större för den som redan tjänar mycket).

Detta ska betalas genom att folk som idag får diverse (välfärds)bidrag ska få mindre bidrag. Om jag tolkade vår statsminister rätt i TV. Inget sades om att företag eller rika skulle vara med och betala genom skattehöjningar, minskade subventioner eller minskade bidrag.

Jag ger gärna fan i en skattesänkning (som i mitt fall blir under 250kr/månad) om den ska betalas av min förtidspensionerade granne, av en kompis som nu ska bli av med sjukpenningen, och av min arbetslösa skolkamrat.


Dessutom yrades lite om att de där 250kr skulle få lågavlönat folk mer motiverade att arbeta mer. Antar att förskollärarna arbetar för lite, enligt Reinfeldt. Kanske dags att införa en 50-timmars arbetsvecka?

Just när det gäller utbrändheten så tycker jag att mer ansvar borde läggas på arbetsgivarna.
Som det nu är så är det "lönsamt" att köra skiten ur folk och anställa dåliga chefer.
Det kostar 2 veckors sjuklön, och det är det förmodligen värt

Känner man någon som drabbats av detta så blir man ruskigt upprörd över att det finns människor som ens överväger såna här korkade förslag.
Blir förslaget verklighet är jag helt övertygad om att självmorden kommer att öka.
Många drabbade mår ruskigt dåligt, och sänker man dessutom deras ekonomi (som redan nu förändras givetvis) så är det ett steg närmare kanten.

Fast jag tror även att jag som privatperson kanske måste ta och fundera på om jag verkligen ska/kan klara av både mitt privatliv och arbetsliv med heltidsarbete, ställa upp för vänner/bekanta, ta hand om hemmet och hålla det i topptrim m.m. jag personligen är en människa som säkert skulle kunna köra slut på mig själv med alla mina egna krav om att hemmet ska vara si och så, ställa upp för mina vänner, ordna och skjutsa till fritidsaktiviteter, greja jobbet till fulländning och (om jag nu hade) ta hand om min familj till fullo. Hur många kvinnor arbetar inte heltid för att dessutom gå hem och fortsätta med sin heltid i sin familj? Där kanske hemarbetet inte alltid är så jämt fördelat. Där kvinnan hellre städar, diskar, lagar mat och tvättar för att det ska bli gjort på "rätt sätt" i stället för att det ändå blir gjort av någon.

Nej jag tror inte enbart på att lägga all skuld på arbetsgivarna utan vi måste själva ta och fundera på vad vi själva för med oss och vad vi har för personlighet. Jag är inte ensam om dessa tankar, det vet jag. Jag är inte ensam om att vara medveten om att jag är duktig, eller FÖR duktig, på att vilja vara duktig. En sak har jag lärt mig och det har varit en räddning till att inte hamna i en långvarig sjukskrivning och det är att säga nej, möta mina demoner och inse att jag får sluta med att försöka vara perfekt. Det är faktiskt fullt tillräcklig med "good is enought". Det är inte för intet att forsking visar på att det är just vi väldigt driva, plikttrogna och duktiga som tyvärr hamnar i utbrändhetens helvete om vi själva inte är aktsamma med varningssignalerna och sätter stopp.

Det finns säkert en del arbetsgivare som är dåliga på rehabarbete och ta hand om sin personal men det finns även de som är mycket duktiga och kämpar för att personalen ska må bra. Risken är väl givetvis större att människor far illa hos dåliga arbetsgivare men även hos de bra finns det risker.

Men snälla Ophelia... Inte alla är lika duktiga som du... och själv klarar av att hantera/bearbeta allt jobbigt.
Inte alla förnekar sitt mående och visar hur duktiga de är som minsann klarar av alla med och motgångar utan att blinka.

Ingen...varken du el någon annan vinner på att försöka vara duktig och förneka problemen.
Men... Om det nu är så att du faktiskt ÄR så duktig... ja då kan jag bara gratulera!

Finns väl inget att gratulera vare sig till mig eller någon annan. Eller hur!! Och inte fasen är det väl duktigt i egentlig mening att försöka vara duktig och därmed hamna i dåligt mående, det är ju bara tragiskt att inte kunna fördela/hushålla på egen energi till det som betyder mest för oss. Att kunna naturligt prioritera i livet och må bra med det.

jag tycker inte samhället idag är som gjort för att tänka på sig själv och prioritera, det snurrar bara fortare och fortare. det är inte bara dubbelarbetande kvinnor som är duktiga, även män bränner ut sig.
till vilken nytta kan man ju fråga sig - vi kan inget ta med oss dit vi går...

och måste bara tillägga man blir inte bara utbränd av sånt som man kan kontrolera
(på det sättat man kan kontrolera jobb och hem)

precis!
maktlösheten - att INTE kunna göra något åt sin situation bränner vem som helst!

Jag känner till 2 personer dom drabbats ganska hårt, och ingen av dom stämmer in på beskrivningen av en dubbelarbetande mor.
Dels en ung kille (ej fyllda 30). Ensamstående i karriären. Ingen familj som ställer krav på fritiden.
Dels en kvinna i övre medelåldern med utflugna barn. Avdelningschef på ett stort företag.

Socialstyrelsen backar på sitt förslag efter massiv kritik från många håll. Inte minst från läkarkåren.
Protester lönar sig med andra ord

Tack och lov för det! Jag drar en djup lättnadens suck!