Nåja, min snuva håller nog inte i sig mer än en vecka den heller.

Jag är bara så trött på att män och kvinnor ska anses som varandras motsatser när det är så mycket mer som förenar.

Självklart är det ur reproduktiv synvinkel nödvändigt med både en kvinna och en man.

För att återgå till Gud, det skiljer ju (i Kristendomen iaf) ganska mycket i Guds beteende i Gamla Testamentet och i Nya Testamentet. Jag har alltid sett de 4 evangelierna som grunden för Kristendomen, det där gamla hämndgiriga i GT har jag mest sett som bakgrundsstory som makthavarna bestämt sig för att behålla för att kunna kontrollera befolkningen bättre.

Fast, jag har planer på att läsa bibeln i nyöversättningen, mer eller mindre iaf, och jämföra med någon äldre och mer välskriven översättning. Har inte kommit på vilken än. 1917 års bibel kanske. Eller, någon äldre.

Ja och därmed så är män beroende av kvinnor och kvinnor beroende av män sett ur existensiell synvinkel. Det är väl nog så bra symbolik när man ska förklara hur man tror att det förhåller sig med gott och ont??

Berätta gärna hur du ser på tro och gudomlighet själv? Agnostiker javisst, men sen då?

Hur vet du vad som är guds vilja och inte människor egna påhittade ord, när du läser? Hur vet du att ingen har suttit och hittat på all text, den ursprunglia text borde väl vara mest trolig att den är från gud? Eller har någon prata med gud och fått veta att det här och det där ska ändras?

Det är religionens trovärdighetsproblem! vilka har bestämt vilka böcker som ska vara med resp inte vara med i bibeln? De gnostiska texterna (heter de så?) togs bort på medeltiden och de hade en mer tolerant syn på kvinnor och kvinnors rättigheter. Kanske är bibllen en produkt av den tidens anda och inte några "guds ord".

Religiösa texter måste ju utvecklas på ett sätt så att de följer människans utveckling.

Öga för öga och tand för tand i gamla testamentet. Levde inte Moses några tusen år före Jesus? Osäker på när. Men utan tvekan så var människan närmre aporna då än de är idag. Man var tvungen att förklara för människorna varför man inte skulle göra andra illa på ett sätt som de kunde förstå då. Om du skadar din nästa så skadar han dig.

Utvecklingen hade hunnit en bra bit framåt när Jesus levde. Älska din nästa såsom dig själv, vänd andra kinden till. Och kärleksbuden (som jag inte kommer ihåg hur de lyder) Förlåtelse och nåd kom med Jesus. Det var ju det som var så fantastiskt med Jesus.

Inom hinduiskmen kan man tro på olika nivåer utifrån vad man själv kan begripa.

Att det finns massa olika gudar överallt
Att alla gudar egentligen är en och samma gud
Att allt är gud

Visst är det intressant att de gamla religiösa texterna finns kvar och vi ska ju inte starta några bokbål, men allt i dem är ju inte eviga sanningar. Ex öga för öga och tand för tand är ju något som sänker varje människas nivå tillbaka mot apstadiet som lever efter det. Sänker varje lands nivå som släpper bomber. Sänker nivån hos grupper som utför terrordåd.

Men hur och av vem ska de religiösa texterna utvecklas? Vet ej vem som ska vara betrodd att skriva dem, men det ligger på oss att alltid sträva efter att utvecklas.

Sedan är det ju inte så djävla lätt att försöka gå omkring och vara god hela tiden. Men det är meningen att vi alltid ska sträva efter att försöka vara goda. Och vi har den fria viljan att välja, det är det som skiljer oss från djuren.

Jag vet inget av ovanstående, givetvis inte. Jag är först och främst intresserad av religionen som kultur, dess språkliga påverkan (i och med bibelöversättningar), etc.

Men jag måste ju säga att jag har svårt att tro på en allt igenom god Gud när världen ser så jävlig ut som den gör.

Om du vill kan du ta en titt på slutet av min Totemtråd, för där diskuteras just det med ond/god Gud.

Varför måste vi utvecklas? Kunde han inte skapat oss perfekta från början om han nu är allsmäktig?

Om gud är allsmäktig, kunde han ju skaffa sig ett eget tvprogram eller liknande och själv tala om hur han vill ha det, så alla vet.
Eller så kunde han ha bestämt sig från början hur det skulle vara.

Det hade nog varit ganska långtråkigt om allt varit klappat och klart. Vi vill ju hela tiden lära oss och utvecklas. Det finns nog ett mål någonstans långt bort i fjärran, men vi väljer själva vägen dit.

Vågar mig på en kort kommentar genom att göra en parafras på Descartes och skriva:

Jag tänker på gud, alltså finns han.

Dvs, sluta att tänk och han försvinner. Gudsbegreppet är skapat av människan åt människan och underhållen och vidareutvecklad av dom människor som vill härska över sina medmänniskor eller över deras tankar. Släpp tankarna loss, det är vår.

Det är ju en föreställning man har själv att livet/människor måste utvecklas. Om vi varit perfekt hade vi varit nöjda som vi var, inte strävat efter att utvecklas.

Nog har de olika kyrkorna varit fruktansvärda med sin maktgalenhet, men det gäller ju inte alla troende. Jag söker och försöker utvecklas men det är för min egen skull. Egoistiskt, jag vet, men jag har inte någon tanke på att härska över någon. Man ska inte förväxla Gud med kyrkan. Och framför allt ska man respektera andras tro/icke tro och övertygelse.

Troende brukar ju motivera det med att gud vill att människan ska ha lite frihet för at kunna utvecklas. Gud verkar villa testa oss lite för att se hur vi hanterar situationen

Jag tycker själv det är ett väldigt flummigt resonemang att den allsmäktige gode guden låter oss starta krig och plåga varandra på alla sätt för att sedan skylla synden på människan. Om gud finns så borde han hålla bättre ordning på sin värld istället för att vara passiv åskådare och låta allt urarta....

Min undran angånde fria viljan är; Var ifrån kommer viljan att skada andra?

Jag måste nog säga att ni som är skeptiska gör rätt. Man ska inte tro blint på vad andra säger om man inte själv kan känna att det är sant. Det måste nog nog till något för att man ska kunna känna i hjärtat att det är sant.

Och man kommer INTE till helvetet om man inte tror på Gud

Även om man inte tror på Gud så är det ju inget som hindrar att försöka vara en god människa ändå.

Nej, absolut inte. Gud kan knappast ha ensam rätt på sånt

Håller med till stor del.


Hur vore det om vi slutade tänka på oss själva = människan som skapelsens krona , endast underställd Gud ? Vet vi att det är så ? Kan vi vara säkra på att det inte är t ex fästingarna som är det ?

OBS! menar inte att raljera utan undrar bara.

Tänk om vi är som en myrfarm är för oss, för någon annan varelse.

Möjligtvis ur din tankevärld, men inte ur tid och rum.



Det nedärvda behovet av att överleva och att ha en hierarkisk rangordning eftersom vi är flockdjur. När vi inte har en naturlig fiende till hands så hittar vi på en som vi kan gå lös på.




Undrar varför alla tror att de är misstänkta för jäkelskap så fort de nämner fästingar och mördarsniglar? Trädgårdstomtens värsta ovän, eller?

Det är därför att du kommer med dina bitska kommentarer om allt som jag skrev så!

Jag ville inte raljera men det gör du med gott samvete !


Att det inte ska gå att diskutera som vuxna människor är så ledsamt tycker jag.

När jag tänkte på den fria viljan, tänkte jag mer. Varför har man fått viljan att skada andra, vi ska ju vara skapat av guds avbild. Har vi ärvt någon skadeglädje från honom? Hur var det med god och allsmäktig igentligen. Kunde han inte tagit bort den dåliga egenskapen att vilja göra illa? Hur förklara man det ur en troendes pespektiv?

Intressanta tankebanor, du är en klart tänkande människa. Ställer du såna frågor till religionens företrädare så kommer du nog att få en massa svävande svar och inte så många som är likadana. För mig är svaret helt klart eftersom det inte finns plats för någon gud eller liknande i min värlsdbild. Vi är en produkt av evolutionen och den, om man nu kan substantifiera den så, skapar inte enbart goda saker. Kampen för överlevnad är hård ibland. Nu är det dock God natt för mig, suss gott alla.

Man kanske inte alltid skall utgå från kristendom även om en majoritet av oss här hör till den läran. Alla är inte "skapade till hans avbild" (en kristen förklaring). Den fria viljan är dock universell.
Man kanske bör betänka innebörden av det likaledes universella budskapet "allt vad ni vill att andra skall göra mot er skall ni också göra mot dom" (fraserat olika beroende på religiös hemvist, innebörd dock detsamma).

Nu citerar jag mig själv. Jag måste haft stillestånd när jag skrev. Glömde att det finns visst mer utvecklade texter än bibeln. Martinus har skrivit tredje testamentet. Han har skrivit många böcker, men det är tredje testamentet och boken Logik som man kan börja med. Första gången tyckte jag att det var för elitistiskt tänkande i den. Men om man tar med reinkarnationen så är vi alla på väg att bli goda och visa. Och vi ska inte döma andra. Han skriver att vi kan inte vara arga på en treåring för att han bara är tre år.

Martinus var emot religiösa organisationer. Han ville upplysa människor men absolut inte starta någon kyrka. Där behöver man inte vara rädd för att några maktgalna ledare är ute efter ens själ och pengar. Det är lite tunga texter att ta sig igenom men är intressant för logiska kritiska intellektuella att ta sig igenom.

Menar ni att man ska välja och vraka, ta det man gillar från varje religion och hoppa över det som inte passar? Blir inte det lite konstigt om man gör så? Behöver man religion överhuvudtaget då?

Om religion vore nåt privatsak skulle ingen religiös person kommit till tals offentligt. Så fort de kommer till tals är religion samhällsregel och förklarar och rättfärdigar handlingar. Idag i de områden där religion odlas mest, finns det mest krig i världen. Enligt mig är religion en samhällsregel som rättfärdigar eländen så som krig, fattigdom etc.

Hej!
Man kan också fundera på varför de flesta kulturer har någon form av religion. Det förefaller som om människan är genetiskt disponerad att tro på något som är mäktigare än en själv. Det finns flera teorier varför vi har utvecklat religionen. En är att det underlättat sammanhållningen i grupper vilket har varit av stort överlevnadsvärde. Min favoritteori är att människan under evolutionen har blivit mer infantil. En apa är mer nyfiken och kreativ som unge. Människan är nyfiken och kreativ hela livet. Vi har till och med ett infantilt utseende. Jämför apunge och människa. Som infantila djur letar vi efter fungerande föräldrar. Vi inser att våra biologiska föräldrar inte räcker till alltså får vi skapa låtsasföräldrar som har det slutliga svaret och den absoluta makten. Några av oss inser att vi har vuxit ifrån alla typer av föräldrar. Vi kallas ateister.
MVH
Jan Lindgren

???

Vardå någonstans? Lyft fram de inläggen, tack.

Det är ett jävla gapande om mitt beteende och mina kommentarer, men ingen kan tala om exakt var, när och hur??

1) Jag har inte gapat om dina beteenden.

2) Trots att vi inte hade samma åsikter i många fall, har gillat dig och inte märkt att du säger nåt opassande till mig.

håller med dej Grå, jag vet inte heller vad du sagt som blev för jobbigt i just denna tråden.
men det finns ju en anledning naturligtvis till varför jag gissade att du hade iller som totemdjur

... för min världberömda snabbhet klockan 5 på morgonen när jag ramlat ur sängen och med knakande leder hasar mig ned för trappan för att släppa ut mina kissenödiga hundar?

Vet inte heller

Vilken spännande teori, har aldrig hört den förut, åtminstonde inte uttryckt så. Vet du vart man kan läsa mer om den eller vem som står bakom den?

Nja Grå, jag har ju inte sett så mkt. av det här på forumet precis, men nu när du uttrycker dej som du gör så kan jag för mej inre se att iller inte passade på just den egenskapen hos dej

Hej Anic!
Tyvärr kan jag inte hjälpa dig med några hänvisningar. Jag bara hoppas att jag fått dig att tänka på något nytt sätt. Det är kul att tänka varför.
MVH
Jan Lindgren

Intressant, så kan det ju vara. Vi verkar vara överens om att religion och därmed en Gud är något som människan skapat och om definitionen av ateister!

Bryr mig inte om Gud och Djävulen , funderar inte i de banorna utan ägnar mig mera åt att leva här och nu . Försöker i stället bry mig om mina medmänniskor utan att fövänta mig att få någon " belöning" genom att t ex komma till himlen eller återfödas med silversked i munnen. Avskyr hyckleri och att man ska " göra gott " för egen vinning , man gör det för glädjen som man ser hos dem man hjälper.

Jag har funderat på att allt man gör är nog för egen vinnings skull, oavsett men vill komma till himmelen eller man vill glädja andra. Glädja andra gör man ju för att man mår bra själv av det, om man mått dåligt av det hade man nog inte gjort det.

Visst kan man se det så men man gör det väl inte bara för att må bra själv?


Menar du att allt vi gör är bara för egen vinnings skull ?

Inte medveten kanske. Och inte på ett egosistisk sätt. Men man gör sällan något som medvetet skadar en själv.

Varför vill du göra andra glada?
Jag vill göra andra glad för att jag blir glad av att andra är glada, så det finns ju på så sätt är det egen vinning i det.
Gör man det för att det är det rätta, så är det för att man vill göra rätt för sig, för att man ska må bra med sig själv, också för egen vinning skull.

Ordspråker behandla andra som du själv vill behandlad, är ett exempel på att man gör saker för sin egen skull.

Är det fel att må bra av de bra saker man gör?

Intressant diskussion. Jag tror inte på gud. Andra får gärna göra det för mig. Men jag förstår inte vad h*n ska vara bra för eftersom h*n nu uppenbarligen inte är god och/eller allsmäktig. Vem är det som har sagt "Gud finns inte. Och om han finns, är han en kallt leende sadist"? Varför ska vi tillbe en sådan? Blir alla sjuka friska som ber om det? Upphör barnens lidande?
För mig finns det tre möjligheter:
1. Gud finns inte.
2. Gud är elak och allsmäktig.
3. Gud är god men kan inte ingripa.
Nummer 3 kanske man kan tillbe för att h*n verkar sympatisk, men annars verkar det ju rätt meningslöst. Och bara nr. 2 kan döma en till helvetet, men det kanske h*n gör ändån, bara för skojs skull? Oavsett hur troende man har varit? Och hur trevligt är det förresten att komma till himmelen om gud är elak?

Någon har sagt om att gud finns och har skapat den här världen och oss så är han antingen en stor klant eller en kallhamrad cyniker. Detta med tanke på alla problem det finns i världen och med oss och våra sjukdomar. Håll tråden varm för jag återkommer i kväll med lite funderingar om religionens utveckling.

Svårt att hålla dig bort?
Jag ska vänta tålmodigt på kvällen.

Älskar dina klurigheter!!

Nej det är absolut inte fel att må bra av de saker man gör!

Det här med att behandla andra som du själv vill bli behandlad är ett mycket bra " rättesnöre " att leva efter , jag tror bara inte att det är något som Gud har hittat på det. ( omöjligt i min värld eftersom det är människan som skapat Gud).

Vad jag ville säga var att en del troende , inte bara kristna , gör inte " goda gärningar " för den " goda gärningens " skull utan för att få ett bättre liv i himlen eller nästa gång de återföds. Det är för mig hyckleri!

Jag har ingen aning vem som kan ta åt sig äran för det ordspråket, jag tror själv inte på gud och det var längesedan jag läste bibeln. Så jag vet inte ens om det står med där.

Det finns mycket som är hyckleri här i världen, men om man gör goda gärningar för att komma in i himmelnen och säger att det är därför, har man ju knappast varit en hycklare. Man kan ju se det som grädden på moset. Vad som är grädden och vad som är moset kan man ju disskutera.

Är nog beredd att hålla med dig beträffande hyckleriet Anic - hyckleri är väl när man låtsas något annat än vad man egentligen är. Eller tillskriver andra det som man uppfattar som negativa egenskaper och som man aldrig skulle erkänna att man själv besitter.

Människor gör nog inte goda saker enbart för andra - kanske inte för att komma till himmelen men för att visa sig DUKTIGA. Att ge goda råd till någon innebär ett överläge!

Har ni tänkt på hur sällan ni faktiskt tar fasta på alla goda råd ni får? Det är för det mesta trevligare att befinna sig i den positionen att utdela goda råd än att vara mottagare av all välvilja.

Nog så sant!

Jag framhärdar i att göra något för att få ett bättre liv ( definitionen av ett bättre liv kan vara t ex att bli rik ) senare är för mig hyckleri. Man gör det inte av egen fri vilja eller för att man vill andra väl utan endast för att få det bättre själv i ett kommande liv. OBS! Jag skrev inte att ALLA som tror på Gud eller reinkarnation är sådana !

Hur många av er misshandlar inte era medmännsikor p g a att ni då hamnar i fängelse ? Är det p g a straffet ni avstår?

Om nu Gud hade sagt att man ska slå ihjäl sin nästa för att komma till himlen , hur hade det blivit då?

Känner mig lite påhoppad för att jag skrev att jag försöker hjälpa andra för deras skull. Men det kanske man inte får skriva i Jantelagens Sverige ? Känns som om ni tycker att jag skryter lite och vill påvisa hur duktig jag är.

Har ibland som icke troende blivit påhoppad för att jag kan då inte kan vara någon " snäll " människa. För en del troende står man i förbund med djävulen om man inte tror på Gud. Vad jag säger är att bara för att man tror på Gud så behöver man inte med atuomatik vara vad jag menar med en " snäll " människa . Enligt min definition så är man " snäll " om man utan att förvänta sig något i gengäld räcker en medmänniska en hjälpande hand. Då menar jag inte ett leende eller tack utan någon annan form av belöning t ex ett bättre liv.

Jo, religionen och dess påverkan intresserar mig och när nu tråden blev ganska snäll vågar jag vara kvar. Dessvärre har jag jobbat för mycket i sommarstugan idag och skaffat mig både rygg- och huvudvärk så jag orkar inte skriva det jag tänkte skriva, det krävs lite slående i lexikon mm så jag återkommer i morgon. Den som väntar på något gott...