Ja smågrodor är det ju ingen brist på. Det kan jag lova! Sen kan man ju alltid hjälpa till med en och annan fet daggmask, när man ändå rensar i rabatterna

Akta fingrarna bara när du matar dem!

Huggormshotell, va sött

Det är tydligen reptilernas dag idag! Titta vad jag hittade nyss!
[attachment=38351:_dla1.jpg][attachment=38352:_dla2.jpg]

Men vad det är för sort, det har jag sämre kläm på...


Visst är det

Oj den var snygg, är den stor eller ser det bara så ut?

Vi har bara tre inhemska ödlor i Sverige. En benlös, kopparödlan, och två med ben, skogsödla och sandödla, den senare grön och ganska kortvuxen. Alltså är Marias kompis en skogsödla.

Jag hinner ju aldrig med i svängarna med kameran när jag ser något, hur bär ni (du Maria i detta fall) er åt????

Den är väl ca dryga decimetern med svans och allt.


Idag har de snällt legat och väntat medans jag hämtat kameran t.o.m. Annars hinner man knappt se mer än en skymt, när de försvinner in i närmaste buske.

Skogsödlan kan i Sverige bli drygt 17 cm så den har en bit att växa.

Ja vi har allt den benlösa med, samt en mer gråbrun variant också. Men vilka utav dessa är det man kallar salamander? Det har vi både stor och liten här.

Sandödlorna är dessutom rätt sällsynta. Vanligtvis brukar man få fundera på om det är en skogsödla eller en salamander

Salamandrarna, som tillhör groddjuren, är oftast ganska tröga och inte framme på dan. Till skillnad från ödlorna.

När vi nu är inne på den slingrande avdelningen bidrar jag med ett par bilder. För ett par veckor sen fotade jag denna huggis på en avskild plats på altanen, jag stod på verandan till huset.

[attachment=38374:090628_2_huggorm.jpg]

Vill inte ha ormar så nära huset men det var inte mycket att göra åt då. Nu i helgen mötte jag den vid uthuset när jag skulle ta en promenad. Insektshåven var med så ormen var snart infångad.

[attachment=38376:090712_2.huggorm.jpg]

[attachment=38375:090712_1_huggorm.jpg]

Ormen fick åka håv en bit till på andra sidan berget där den fick slingra iväg.

Usch för ormar! Jag hade inte vågat gå ut i trädgården om jag visste det fanns ormar där! *Ryyyyyyyser*

Tur du har en sån rejäl håv Ruda!
Kan se mig själv med min lilla håv som sonen hade som liten... då finge jag nog vackert be ormen krypa in själv och ringla ihop sig riktigt duktigt....

Vi härbergerar då alla arter här. De stör inte mig så länge jag inte stör dom. BAra man är medveten om att de finns, är det ingen fara.

Här fanns både huggorm och snok förr. Huggormen verkar i princip utdöd, snok kan man få se med några års mellanrum. Såg faktiskt en huggorm i skogen i höstas, den första på många år. Jag saknar dem.

Vi har faktiskt en hel del andra husdjur också. Vissa helt omöjliga att få på bild, eftersom jag inte vet var de bor... Vi har nämligen fladdermöss här. Vet inte vilken art, eftersom vi inte har hittat boet ännu.

Sen har vi kattuggla. Deras bo undviker vi noggrant! Mängder med små, medelstora och stora pippisar.

Sen har vi liten och stor salamander. Anmält till Göteborg, men de vägrar komma hit och bekräfta att vi har den stora salamandern, så då får de skylla sig själva. De säger bara att den inte ska finnas här.....

Sen har vi familjen räv på ena sidan tomten och familjen grävling på den andra. Grävlingarna ser vi bara på natten när de korsar vägen och räven kan man ibland se på dagen, om det ösregnar och då på lååååångt håll.

Älgar, rådjur och hjort trafikerar också tomten flitigt. Efter en viss överenskommelse har vi dock kommit överens om vad som är mitt och vad som är deras i matväg

Däremot har vi inga igelkottar. Det fanns här för tretton år sen, men de har försvunnit, vilket jag tycker är väldigt tråkigt. Fast vi har ju en och annan kurre som kommer på besök då och då

Ja det var några av våra "husdjur". Ska se när och om jag får dem på bild.

Jag är så avundsjuuuuuuk! Tänk att få ha alla dessa djur inpå sig!

Beträffande igelkottar så har du inga såna om du har grävling. Grävlingen är ett av dom få djur som klarar av att döda en kotte, och dom gör det också.

Vem i Göteborg pratade du med? Torkel Hagström på muséet borde blivit intresserad men han har gått i pension nu. Jag skulle möjligen kunna lägga in fyndet i artdatabasen om jag får bevis för deras existens och en karthänvisning.

Det är ca 6-7 år sedan jag talade med någon herre på museét. På den tiden hade jag ingen bra kamera och "han" var inte intresserad av att komma hit och titta, eftersom "de ändå inte finns så långt norrut" Men jag har sett dem på fler platser runtomkring oss. Tyvärr är de bara synliga en kort tid på våren, när de leker i dammarna runt omkring (vår inräknad) Jag har inte en aaaaaning om var de kan befinna sig resten av året. Den lilla kan man se lite överallt i trädgården, när man vänder på brädor och annat, men var den stora håller till.....

Den är i alla fall ungefär 15-17cm lång med stjärten, färgen är gråbrungrön. (Den lilla är ju mer åt det rent mörka hållet.) Trots storleken upplever jag dem mer långsamma än den mindre. Eller så är de inte lika lättskrämda... Den går också på djupare vatten än den mindre (fortfarande orsak till svårigheterna med foto) Den är mycket noggrann med att vika in växterna runt sina förehavanden i bottenröset. Den lilla gör livet mer enkelt för sig ser det ut som. Den viker lite slarvigt ihop första bästa blad den får tag i, inte nödvändigtvis det blad som den lagt ägg på... Den lilla kan även lägga ägg på mer öppet vatten, där fiskarna kommer åt.

Ja detta är bara några iaktagelser som gjorts genom åren...

Här är de större svarta och de mindre ljusbruna. Varierar det så mycket i olika delar av landet?

[attachment=38397:IMG_2252__Medium_.JPG]

Var på skogspromenad häromdagen och hittade flera deciliter med smultron, mums......


[attachment=38396:IMG_2232__Medium_.JPG]

Det kan ju vara vuxna och ungdjur av den större arten? Med 17 cm är det definitivt den större arten.

Enligt min tillgängliga litteratur ska den större vattensalamandern finnas upp till Värmland och Gästrikland samt mycket sparsamt längs Norrlandskusten. Varför den då inte skulle kunna finnas i Lidköpingstrakten förstår jag inte.

Olle

Läckert!

Det var säkert någon grinig vikarie, som inte ville göra sig för stort besvär Och så här efteråt, är det ju ändå skit samma. Jag har ju ändå vad jag har och njuter i fulla drag av att ha dem här!

Precis så länge man själv vet vad som finns där så är allt lugnt. Jag var med om en sak förra året i norra Värmland där några kompisar hade satt ut mårdfällor. Och mycket så hade en "mård" gått in i den ena fällan men när dom tog ut den så visade det sig vara en iller. Men helt enligt expertisen så ska det inte finnas någon iller där uppe.

Experter - pjfutt.....

Det finns personer som håller sig med tama illrar. En del av dom rymmer.

Andra däggdjur har ju brett ut sig ordentligt de sista tio åren, det vore väll inte omöjligt att illern också gör det?

Den behöver inte breda ut sig så långt i så fall, den kända nordgränsen går genom Dalsland och södra Värmland. Vad är ett par mil för en iller?

[attachment=38578:r_dis.jpg]

Kolla den här godingen! Ingen bra bild, den är tagen genom entrédörr-fönstret här hemma. Men en ung brunråtta har tydligen bestämt sig för att det är lämpligt att bo under panelen, för det var där han/hon rasslade upp.

Det började med att jag såg den på grannens tomt, sen kutade den över till oss och uppför förstutrappen och kutade runt både där och nerför några trappsteg till källaren, men när jag skulle ta en närbild blev han skiträdd och sprang nästan över fötterna på mig och upp under panelen. Jag älskar ju råttor och tycker att de är jättesöta, men det är nog inte lämpligt att ha dem i väggarna. Den var såpass stor att den var fertil (2-3 månader gissningsvis) så det kan ju bli måååånga....

Men visst är den vacker?

NJA...

Den lär fördärva isoleringen om den får hållas i väggen, skaffa fort råttgift, fällor eller en rejäl katt

Helst skulle jag vilja fånga den och släppa ut den långt härifrån, men det är ju inte så lätt att få tag på den rackarn. Jag ringde hyresvärden så får han väl kontakta Anticimex. Men helst skulle jag vilja slippa giftet, för det är så plågsamt för de stackarna....Hade den bara haft vett på att promenera vidare så hade den ju fått leva. Har vi tur så tröttnade den på panel-boet och rumlade vidare, för nu har jag inte sett den på några timmar.

Det värsta med råttgift är att dom har en tendens att krypa ihop i boet när dom börjar känns sig dåliga. Sedan luktar det lik från dom i flera månader där de ligger och ruttnar inne i väggen...

Kan du inte skaffa en levandefälla (finns på lantmännen) och sen släppa ut den hos någon som kan behöva lite råttor?

Vem skulle det vara?

Tja... någon lämplig ovän kanske...

Det trodde jag väl aldrig jag skulle få höra av dig Myosotis!

Du skulle bara veta... Jag är bara snäll mot mina vänner. Men hur som helst, poängen var ju att råttan skulle få leva. Själv har jag bara katt och levandefällor till mössen här.

katt ja... vi har ett speciellt plockverktyg för alla möss och fåglar som katten släpar in...

Jag vill INTE ha kattlucka.

Jag har inte sett "kompisen" idag, han har förhoppningsvis dragit vidare till någon annan...
Undrar om de kan ta sig in genom brevinkastet? Han får ju inte äta upp mina små-råttor inte! Har satt en lapp att entrédörrn inte ska ställas upp....

Kul bild Meriona! Den lille rackaren kände väl på sig att det fanns en råttälskare på stället. För ett par år sedan hade jag problem med möss inomhus, som bl a grävde i mina blomkrukor på nätterna. Jag beställde ett par levandefällor från http://www.lotin.se/Fallor/default.asp och det dröjde inte så länge innan det satt en mus i en av dem på morgonen. Jag tog med mig fällan med musen i när jag cyklade till jobbet, och släppte ut musen i en skog i närheten (ca en mil hemifrån). Man måste inte döda när det finns andra alternativ.

Olle

Frågan är bara om en mus överlever att släppas ut i skogen långt hemifrån?

Det gör de nog, om det inte var bebisar, de är ena riktiga survivors...
Vad i himlens namn letade de efter i blomkrukorna tro?