Men vad beror det på att man dras till vissa typer av männskor men inte andra. Det är ju en himla tur att inte alla bara dras till samma. Men hur kan något hos en människa locka eller attrahera en medan en annan tycker att samma människa är vedervärdig.

Tar för lång tid för mig att skriva inlägg

En förklaring kan kanske vara denna:
Vi väljer partners utifrån våra föräldrar

Retoriskt sett är det ett ganska dåligt knep, eftersom det ofta får åhöraren att känna sympati för den angripne.

möjligen (troligen) var amaira lite ironisk....

Ja, så långt förstod jag också.
Men jag tror inte att hen var ironisk angående resultatet av det beteendet, utan om beteendet i sig.

Möjligt att det kan var så men det beror nog på vad det är som debatteras om det har någon betydelse för vem som vinner debatten.

När knepet däremot används i diskussioner så blir konsekvenserna nog oftare så som du beskriver och diskussionen övegår då ganska snabbt till att istället bli en debatt.

Ironisk? Sorry, men jag var faktiskt fullständigt konkret.

Är jag ensam om att se detta som ett "mönster" ?? Möjligtvis undermedvetet, men ändå?

Varför spårar annars "diskussioner" så ofta över i rena personangrepp? Är det enbart "personlig uppväckt ilska" som tar sådana uttryck?

Förresten, vad är det som gör människor så vansinnigt arga när våra åsikter ifrågasätts eller förnekas som felaktiga? (gäller fortfarande mig med, fast jag ser det även hos många andra).

Vad tror ni? Är ju lite "oklokt" faktiskt ... inget man vinenr något på, som Kat så klokt påpekar, eller är det?

Hur vi väljer partner?

Vi präglas!!

Låt mig få berätta om Mio!

Mio var en ljuvlig kalkonhöna vi hade i många år, hon var född i äggkläckningsmaskin i köket, tillsammans med några höns, och de upplevde sin barndom tillsammans med oss människor, det var jag som var hennes mamma.



Hur man attraheras av någon, handlar ju inte särskilt mycket om förnuft, minst av allt när det gäller en partner. Då är det andra ”regler” som styr. Man dras till, attraheras av, det man är PRÄGLAD på!

Som Mio, kalkonhönan. Som var kär i mig. Olyckligt kär, för JAG kunde ju inte hjälpa henne.

Och en liten bit därifrån gick kalkontuppen, den vackra, ståtliga, fina, och önskade inget hellre än Mio. Men det ”såg” inte Mio. Hon var inte intresserad av någon tråkig kalkontupp, inte ens när han bröstade sig mitt framför ögonen på henne. Det var jag som var hennes passion, och som hon gång på gång la sig ner framför mina fötter…



Hur lär man sig att med förnuftet sålla bort de "fel" männen? (de otrogna, de misshandlande, de känslokalla - om det är dem man är präglad på?) Vad hjälper det, om det ändå är där som passionen finns??? Och ”kärleksögonen” är blinda för ”de rätta” männen?


Rätt man finner vi aldrig genom att studera männen! (mer än Mio finner sin matchande kärlek genom att söka sig igenom människosläktet) Utan genom att gå till botten med SIG SJÄLV.

Vilket oftast är en tidsödande process, just för att det är en process, och sådana tar tid.


Nu vill jag inte påstå att det alltid är just såhär, men det ligger ändå en hel del i det jag skriver.

Nej du är inte ensam om att se detta och jag tog inte heller ditt inlägg som ironiskt.
Bra frågor, jag undrar också .

Jag tycker det är intressanta frågeställningar som egentligen förtjänar en egen tråd.

Det finns ett tydligt mönster här på Odla.

Med jämna mellanrum så uppstår uppslitande debatter med mer eller mindre personliga påhopp. Sen är det lugnt ett tag och många försöker återskap goda kontakter och föreslår hur man skulle bete sig istället. Några fjärmar sig från småprat och pysslar med annat. Sen är det hela tiilsynes glömt för att plötsligt återkomma i samma uppslitande form.

Vi tycks inte lära oss ett smack!

Med andra ord anser du att kvinnor som ideligen blir misshandlade av sina män måste gå till sig själva och ändra på sitt beteende, för kvinnor som behandlar männen på "rätt" sätt slipper bli misshandlade och våldtagna?
Eller sexuellt trakasserade, eller inlåsta, eller kränkta eller bedragna eller...

Jag hävdar fortfarande att man kan vara helt "vanlig" och ändå bli illa behandlad av alldeles på tok för många män. Och det enda som hjälper är att männen själva fattar vad de håller på med och ser till att ändra sitt beteende istället för att bara hävda att de är offer för omständigheter av den ena eller andra sorten.
Att män har haft makt att bestämma över allt levande i historien innebär inte att de har det för all och evig tid.

Grå: nu förstår jag varför vi inte är på samma våglängd, vi uppfattar det skrivna orden på olika sätt, jag måste få säga att jag inte uppfattade Amaira's text som du gjorde.
Nu ser jag meningslösheten i att föra en diskussion i fortsättningen, om det var du eller jag som förstod texten vet bara Amaira själv.

Jättebra skrivet ! Visst är det så...(stackars Mio)...

Tänk så många olika sätt det finns att tolka samma sak.

Om vi håller oss till Mio, så skrev jag att hon aldrig kommer att finna en passande partner genom att söka igenom människosläktet. När det är hos kalkonerna som hon kan finna en passande partner.
Sen kan hon bete sig hur hon vill, hon kan vrida ut och in på sig själv för att behandla mig på "rätt" sätt - det gör bara saken värre för henne.

Kanske en dålig liknelse, men det jag försöker säga är, att det finns män av många sorter!!

Det finns våldtäktsmän - men de är tack och lov i minoritet. Det finns krig - och då sker andra saker i hjärnan som i sig är vansinnigt intressant att läsa om, dock vidrigt att uppleva.

Det finns verkligen män som slår och misshandlar, fysiskt och verbalt.

Men det handlar ju inte om hur kvinnan är mot dessa män!!! Eller mot män i allmänhet. Bristen finns hos dessa män (som egentligen inte förtjänar att kallas män, förrän de har begripit hur en verklig man beter sig).

Sedan finns det män som "saknar". Liksom det finns kvinnor som "saknar". Saknar vad? Livsverktyg kanske, och då blir det så fel, tusen olika missförstånd och olika försvarsfunktioner som träder i kraft. Misshandel kommer inte ur det, men båda parter i en sådan relation far mycket illa.

OCH - så finns det MÄNNEN!!

Är inte de bortglömda i den här tråden?

Alla de fullkomligt vanliga trevliga härliga mänskliga MÄNNEN!!! De, som fullständigt håller med om, att en kvinna inte ska misshandlas - lika lite som en man ska behöva misshandlas - alltså, de är MÄNSKLIGA.

Män, generellt sett, är inte monster.

Amaira du använder en annan teknik för att säga det som många redan sagt i tråden. Sen avslutar du ditt inlägg med att fråga om inte de vanliga trevliga männen är bortglömda i den här tråden. Det tycker jag inte alls, dom har ju framhållits i vart och vartannat inlägg på det ena eller andra sättet trots att det inte är deras beteende tråden handlar om. Det går väl alldeles utmärkt att skapa en hyllningstråd till de bra härliga männen om någon nu vill det. De usla männen blir inte färre och inte bättre av att vi förtiger att dom finns och låtsas som om de vore få. Visst jag håller med om att det finns människor av alla de sorter och med en massa olik beteenden men ett problem blir inte mindre för att man drar upp andra problem.

Känns som om det är väldigt mycket rundgång nu.

Förvisso!

Upptäckte till min fasa att jag skrivit mer än 40 inlägg i denna tråden, och då är jag ändå inte värst...

Stintan: Nej, dom vanliga, trevliga männen har inte glömts bort i tråden, helt rätt. (inte av mig och många andra ialla fall)
Dom har däremot negligerats en hel del av några i tråden.
Vad är det som säger att en man som har den där genavvikelsen skulle vara usel? Starten på tråden gällde genen som KAN vara orsak till att män är otrogna och har svårare att knyta an till en partner......och genast kallas det för usla män!!!!
Det behövs ingen "hyllningstråd" för dom normala männen för vi som inser att dom verkligen finns och är många vi vet att uppskatta dom för att dom är just som dom är.
Att Amaira skriver samma sak som oss andra, men formulerat sig annorlunda kanske är en vinkling då budskapet tycks ha gått förlorat då vi andra sagt detsamma, Amaira kan konsten att skriva och gör det bra, jag tycker bara att det är lite synd att hon kom in så sent så att vi kanske tappat bort Bettson och Gita ett tag.

Pia var snäll och påstå inte att jag sagt saker jag inte sagt. Du får gärna tolka att jag negligerat de trevliga männen i tråden om du vill. Jag tycker tvärtemot dej att det inte finns någon anledning att hela tiden vinkla över diskussionen till att handla om trevliga män som inte har relationsproblem och beter sig uselt. Trevliga män är inget problem annat än om dom möjligen inte tar sitt ansvar och säger ifrån till de som beter sig uselt. Ok att tråden från början handlade om en gen men diskussioner tenderar ofta att dra iväg någonstans så även denna tråd. Det finns väl ingen som inte vet att det även finns trevliga bra män. Att tjafsa om en sån sak är bara fånigt för jag tror faktiskt att du förstår det också men du hakar upp dej på varenda ord Grå skriver istället för att ta det med en nypa salt. Jag tycker att du och en del andra hakar upp er på fel saker.

Det vore bättre att vi la vårt krut på vad man ska göra för få till en attitydförändring hos de män som inte behandlar kvinnor på ett bra sätt.

Stintan: Jag förstår och har sett att många trådar kan byta både riktning och samtalsämne, vad jag däremot inte förstår är varför det skall vara en självklarhet att tråden ska gå över på dom extrema män som finns, men att det inte får nämnas något om alla dom normala underbara männen!!

"Det vore bättre att vi la vårt krut på vad man ska göra för få till en attitydförändring hos de män som inte behandlar kvinnor på ett bra sätt."

Det är ju egentligen en enkel sak.....dumpa den typen av män så är dom snart utdöda, det gäller för dom utsatta kvinnorna att ta emot den hjälp och det stöd dom kan få för att ta sig ifrån dom (våldtäktsmännen är ett annat problem)
Men oftast vill inte kvinnorna ta emot hjälpen, och gör dom det så har dom snart sökt sig till en liknande råbuse igen, vad gör man som utomstående i ett sånt läge?

Någon sa att man präglas under uppväxten och söker sig till liknande.....det finns undantag som bekräftar regeln då, min största prioritering när jag sökt män är någon som INTE slår, och det har jag heller aldrig haft, trots att min uppväxt var fylld av grym misshandel.
Man KAN bestämma själv vilken typ av män man hittar, och har man misstagit sig så får man väl lämna eländet, svårare än så ska det inte behöva vara.
Jag säger inte att dom som har ett eländigt förhållande får skylla sig själva, men tar dom inte emot hjälp som erbjuds så får dom väl leva kvar i tron att det ska bli bättre (vilket det förmodligen inte blir)

Och ska vi diskutera den extremare delen av män, våltäktsmännen så finns ju bara ett sätt och det är att ge högre straff, kemisk kastrering (amputation om jag fick bestämma) och det är ju inget som förändras i lagarna för att vi sitter och antingen bara ser negativa egenskaper hos männen eller om vi vill försöka att uppskatta majoriteten hos den manliga befolkningen, dom som är normala, trevliga och oftast underbara både män och vänner.

Äsch du lägger ju också över ansvaret på kvinnorna själva. Såklart att inte dessa män ändrar attityd då.

tycker det finns mycket dubbelmoral vad gäller otrohet. Varför ska kvinnor vara "bättre" än män vad gäller otrohet? som om det fanns bevis för att fler män än kvinnor vänstrar. Att se ner på män gör väl knappast kvinnor till några bättre människor?

Stintan: Självklart så ligger ju ansvaret på mig som kvinna om jag stannar i ett dåligt förhållande, jag märkte inte själv av den succesiva försämringen i mitt eget liv förrän andra påpekade hur jag behandlades, jag blev erbjuden stöd och tog erbjudandet.
Ingen annan än jag själv kunde ta det slutliga beslutet, så självklart så gäller det ju att vi tjejer/kvinnor utnyttjar vår rätt till frihet och avslutar ett destruktivt förhållande.

När det gäller våldtäkter så lägger jag definitivt inte skulden på tjejer/kvinnor, det är vårat rättssamhälle som är ruttet där.

Stintan, du VET vad jag levt med, jag kan inte skylla allt på honom då jag lät honom utveckla en destruktiv sida av sig själv, det gick så sakta att jag inte själv märkte av det, men om man blir uppmärksammad på det så anser jag faktiskt att det enbart ligger på MIG som kvinna att förändra min situation, det är ingen idé att ens tro att han skulle förändra sitt beteende....inte med mig ialla fall.

Man bör ha något gemensamt för att bygga ett varaktigt förhållande på, och det hade inte vi men höll ändå ihop 23 år "för barnens skull", vilken är den dummaste ursäkten av alla, barnen mår faktiskt bättre av att leva hos separerade och lyckliga föräldrar än i ett kärlekslöst hem (föräldrarna emellan)

Pia jag håller med dig helt i det du skriver i ditt inlägg utom en sak, du skriver att "du lät honom utveckla en destruktiv sida av sig själv" . Det låter som om du tar på dig skulden för att han utvecklades som han gjorde. Jag hoppas du inte gör det. Man kan bara ta ansvar för sig själv. Jag tror inte heller att varken du eller jag hade kunnat ändra våra respektive x beteenden, möjligen hade det haft effekt om andra rakryggat sagt ifrån på ett tidigt stadium.
Men jag tycker att det du skriver egentligen är något helt annat än det vi diskuterar. Det är en sak att ta ansvar som kvinna för sin situation och hur man vill leva och en annan sak att jobba på att förändra en massa mäns kvinnoförnedrande attityder och beteenden.

Jag kan bara hoppas att killar redan från unga år får veta att det inte är ok att bete sig hur som helst mot kvinnor och att män och kvinnor som inte accepterar sådana förnedrande beteenden tar ansvar och säger ifrån när dom hör och ser sådant även om det är obehagligt. Tyvärr är det nog lättare att tiga och inte lägga sig i. Alla dessa underbara män borde ju protestera högljutt istället för att blunda.

stintan: Med att "jag lät honom...." menar jag att hade jag varit mer uppmärksam, mer framåt, mer lyhörd för mig själv så tror jag inte att det hade hänt, då hade vi kanske kunnat reda ut felen innan det var katastrof på hemmaplan.
Med en annan kvinna, med lite mer "jävlaranamma" i sig så är jag övertygad om att han är en mycket trevlig och mjuk, omtänksam människa.
Han visste om mina kroppsliga brister, men jag protesterade ju aldrig då han bad mig göra det ena eller det andra, jag gjorde det med glad min....så länge kroppen höll, när den sa upp sig så försvann självförtroende och allt vad självkänsla heter, man drog sig undan från andra människor.

Man "låter" sig utnyttjas tills man vaknar upp av sig själv eller får ett brutalt uppvaknande genom andras ögon, jag är bara tacksam för att jag genom bl.a. dig stintan och andra i chaten fick just det uppvaknandet och kunde ta mig ur allt.
Jag tror fortfarande att man "låter" sig utnyttjas, man tar fram varandras både sämsta och bästa sidor, och det är ju inte säkert att han skulle vara sådan emot en annan kvinna, likaväl som att jag troligtvis skulle vaknat av mig själv om han hade varit den brutala typen, man formar varandra efter sina egna önskemål....mitt önskemål var ju bara att det var någon som inte misshandlade mig, och att jag ville kunna göra allt själv...innan kroppen sa upp sig ialla fall.

Världen är full av skitstövlar!! Javisst, men dom är inte i majoritet och dom män jag känner skulle inte tiga om dom hörde eller såg att någon sådan skulle bete sig illa, men det är vi kvinnor som måste sätta rötäggen på plats redan från början, lita aldrig på en man som slagit och i tårar försäkrar att han aldrig ska göra det igen.

Har väl spärren släppt så är det kört, då fortsätter han bara i samma banor....tills han får smaka sin egen medicin (det fick en mycket närstående man smaka) han ogillade det så skarpt att han idag närmast kan kallas toffel.
Dom är inte obotliga, men svåra att omvända och ibland kan man känna att det inte är mödan värt.
Skulle alla ta och lämna en sådan man på en gång då dom visat avvikande beteende så skulle dom snart stå ensamma och först DÅ inse att dom måste ändra sig, jag tror inte att det hjälper att säga till dom på skarpen, inte dom värsta ialla fall.

Ursäkta ett alldeles för långt inlägg som förmodligen kan kännas rätt så luddigt, tankarna och händerna är inte kompatibla sedan några år tillbaka.

Jag tror det är väldigt olika hur det kan vara i destruktiva förhållanden. Du hade det på ett sätt jag på ett annat och det finns inga likheter vad jag förstår mer än att vi båda mådde väldigt dåligt och att man borde brutit tidigare. Andra har det på andra sätt och många rötägg finns dessutom utanför förhållanden. Jag tycker ju inte att kvinnor ska behöva sätta en massa rötägg på plats. Man måste ju jobba för att det inte ska finnas en massa rötägg. Det står inte skrivet i ansiktet på ett rötägg att han är sån. Det kanske visar sig efter ganska lång tid och att då som kvinna tro att man kan sätta mannen på plats gör i många fall bara saken värre. Inte heller ska man behöva bli utnyttjad ingen ska väl utnyttja någon annan. Nej jag tycker att fler bra män ska sätta ner foten och tala om för rötäggen hur dom ska bete sig, dom hörs alldeles för lite.

Den frasen har jag läst så många gånger nu, så jag börjar undra om den kommer att gå till historien som en biblisk myt..?
Pia, om du inte vill föra någon diskussion för att du tycker att det är meningslöst så bara skit i det, saken är den att ditt inlägg inte heller tillförde något till en i dina ögon meningslös diskussion.
Jag tycker inte alls att diskussionen eller ämnet är meningslöst och huruvida kalkoner förälskar sig struntar jag faktiskt blankt i - utan vad det handlar om är den eviga klyschan om människors förhållningssätt.

Hade faktiskt denna diskssionen i ett fikarum nu i veckan med en samling män som förvisso tyckte det var fel att killen som blev friad trots att han erkänt våldtäkt, men att "kvinnor måste tänka på vad de har på sig".
Tänk om männen hade levat med den devisen - att de riskerar att bli våldtagna så fort de visar snorren, eller åtminstone har så lite som kalsonger på sig..?
"Han fick skylla sig själv, alla vet ju hur vi kvinnor fungerar. Män borde börja tänka på att inte klä sig utmanande"

Är det inte så att de flesta kvinnor måste nöja sig med en medelmåttig jämställd Svenson medan några avundsvärda får en riktig karl som ibland faller för ett gott anbud?

Flertalet kvinns vill bli uppvaktade, så vad rör sig klagolåten om?
Ett artig och belevad uppskattning från andra än sambon är det vad ni vänder er emot?

Är det inte så att när den läcker som ni en gång fångade blivit tuggad nog många gånger så börjar det smaka disktrasa och när den rätte dessutom visar sig vara både artig och uppmärksam så är han säkert viril också. Tugga disktrasa kan man ju göra hemma och …

Trist är vad det har blivit. Han anstränger sig inte alls längre så mycket som han bort. Skulle han dessutom göra bort sig totalt genom att någon annan stackars kvinna skulle bli tvungen att dras med hans trista uppenbarelse så går det ju för långt. Då kan hon ju gärna behålla honom om hon nu är så dum som jag själv var en gång om han nu bara har råd att försörja oss båda….

OSV …

Gör något själva i stället för att gnälla – va inte fega ta ett initiativ i stället!

Artiga och belevade uppskattningar?? Kan man äta sånt?
God morgon Aqualis.

Jaha... och så undrar man hur det kommer sig att mentalitetsändringar tar så lång tid...

Sexistiska män tjänar mer

Och till saken hör ju absolut inte att det är en amerikansk studie, ett land där det är mycket vanligt att mammorna är hemma med sina barn tills dom är stora nog och mödrarna kan satsa på sina egna karriärer
Det är en mycket stor skillnad på amerikanare och svenskar i mycket, dom är oftare djupt religiösa och går i kyrkan på söndagarna, här i sverige gapar kyrbänkarna tomma i många kyrkor på söndagarna, kom igen när studien är svensk.

Hur många män vill verkligen att den egna frun ska stanna hemma vid spisen och sköta barnen på heltid? Inte många kan jag lova, i sverige har vi inte råd att hållas med lyxhustrur, allt är för dyrt för att klara sig på endast en lön.

Ahaaa.. och med detta antar jag att du vill ha sagt att det är en myt att även svenska män fortfarande har högre lön i jämförbara arbetsområden än kvinnor?

och sedan måste jag säga att det är underligt hur en kvinna kan lova vad en man vill?

Aha...ursäkta mig, jag trodde inte att det bara var löneskilnader du syftade på då du länkade, så visst har du rätt, män tjänar mer vid samma yrkesutövande.

Så dumt av mig att tro att du pratade om sexistiska män, det var ju bara löneskilnader du syftade på.

Så bra att du har lite självinsikt kära du.

Men jag syftade på just det faktum att män med en sexistisk syn av given anledning har högre lön.

"eller ska vi förklara det en gång till extra tydligt så att även flickorna förstår?"
(Citat en manlig chef på en arbetsplats någonstans i sverige, som skulle må bra av att få en anställd som mig på sitt företag)

Den skulle må bra av att bankas ner i jorden....eller åtmistone skulle man må bra av att göra det.

JAG skulle då gärna vara hemmaman om min kvinna vill försörja mig!

Lite på skämt, lite på allvar, men min chef sa för ett tag sedan att man kan få räkna med att jobba en del medan man gör karriär.............

Vet inte om jag VILL göra karriär, jag skulle klara mig finfint med att jobba sådär 2-3 dagar i veckan.

Jobbar du de första tre dagarna då, så sköter jag hemmet, så byter vi på torsdagen