Om du läser mitt startinlägg så beskriver jag ganska noggrant min bakgrund, skulle tro att de flesta skulle placera in mig som typisk medelklass även om jag själv tycker att jag är klasslös.

Efter att följt tråden är jag lite förvånad att de flesta ser pengar som avgörande för var man hör hemma klassmässigt. Jag är inte säker på att det är så, en fläskig merca t.ex säger inget om klass bara att man har gott om pengar. Däremot tror jag att språket är en av de sista återstående klassmarkörerna, nu talar jag inte om dålig svenska(som främmande språk) eller brytning på främmande språk utan om hur väl man uttrycker sig i tal och skrift. Traditioner, val av namn till sina barn, t.ex Kevin, Ronny, Alvin kontra Gustav, Karl eller Erik, är andra klassmarkörer, sättet att klä sig och sättet att föra sig är andra. Att självklart veta hur man uppför/beter sig i alla tänkbara sammanhang indikerar också högre klass.
Som svar på din fråga, ja klasskillnader finns även om de ser annorlunda ut över tid. Som svar på din fråga om jag tycker det är bra så är svaret att jag inte vet, det dock inget som stör mig i mitt dagliga liv.
Sen är det nog så att skillnad mellan människor kommer alltid att finnas oberoende om vi väljer att kalla det klass eller nåot annat.
Gita

Nu måste jag försvara mig.

Bengalow du skriver att du är en rättvisemänniska men det märks ingenting av i dina inlägg.
Jag tar för mig.... Du känner inte mig för då skulle du inte säga så. Ditt omdöme om mig är så sårande som det bara kan vara, värre kan det inte bli. Men det är din stil att skriva, bara klampar på....

Kommer då att tänka< på min bonusson som tycker t.o.m. ibland att jag tänker för mycket på det med rättvisa.

Cacki får bara du skriva om avundsjuka? Det är inte länge sedan du frågade mig om jag är det. Skall man ändra sin uppfattning/inställning allt efter?

Elisabeth, det blev fel i mitt inlägg där. Jag skulle ha börjat ett nytt stycke efter "...din politiska uppfattning". Nu blev det skrivet som en fortsättning. Då blev det fel. Det är inte dig jag försöker att beskriva. Det ber jag om ursäkt för. Jag har rättat det nu.

Vad var det i mitt inlägg som du störde dej på nu då? Jag skrev ju bara att bara för att man inte gillar en persons utstrålning betyder inte det att man är avundsjuk.

Ett klokt och intressant inlägg

Det är väl inte förvånande, Gita, att man ser rikedom som en klassmarkering. Det är ju själva ursprunget till klassificeringen! Ju mer pengar man har/hade, ju högre upp på samhällsstegen kom man.

Språkbruket diskvalificerar alla, som inte har svenska som modersmål, och ger en fingervisning om annat ursprung, kultur och uppfattning än den gängse. Vi hade en gång ett gott exempel på en "inbrytare" med namn Reefat El-Sayed - "årets svensk" och andra hedersbetygelser. Det passade inte "etablissemanget", och man skickade fram en budbärare för att "avslöja" honom. Det var någon som tidigare skrev om Jante-lagen (som är en norsk uppfinning - inte svensk). Tänka sig, en egyptisk invandrare i dom fina salongerna!!!

Vi är nog jäkligt snabba att "döma" folk, och den bedömningen sitter i tills annat bevisats. Uttryck som "dålig stil", "bortskämd" och liknade, ligger oftast på den negativa sidan. Hur kan det komma sig, att vi inte lägger märke till de goda sidorna hos folk lika fort?

En fläskig Mercedes kan också vara ett tecken på att man lever över sina tillgångar eller på krediter .Finns inget som säger att man har gott om pengar för man åker i en dyr bil och alla som har det gott ställt åker inte lyxbilar heller ! Man kan inte döma hunden efter håren !allt är inte alltid var det ser ut att vara .
Jag skulle nog påstå att dom som låsas ha mycket pengar gärna åker i så kallat dyra bilar bara för skenets skull de vill gärna uppfattas som rika och förmögna ! En del offrar mycket annat bara för att få ha en "fläskig bil , har en god vän han åker i en Audicabb för en halv mille han har ett vanligt jobb på ett möbelföretag ?så man kan inte bedöma folk efter vad de har för bil .

Fast det var ju det jag försökte uttrycka, att det inte är hur mycket eller litet pengar man har som alltid avgör vilken klass man tillhör utan mera kanske bildning, språk , sätt att klä och föra sig m.m.Traditioner är också viktigt för klasstillhörighet, tror jag

S.k. "nyrikedom" (min pappa kallade dem helt brutalt för skrothandlarklassen) eller mer pengar än smak medför inte i sig en högre klass.

Sen tror jag också att det beror på vilket perspektiv man har. Om jag tar mig själv som exempel uppvuxen på en ganska stor släktgård i en liten by, så var det säkert många hemma i byn som såg mig och mina bröder som överklassungar. När man sen vidgade cirkeln och började plugga i närmsta stad så sågs man ju vanliga bondungar, inte så värst fint alltså
Gita

Fast det tycker dom nog ofta själva.

I den stad jag pluggade så betraktades inte de som kom från stora godsen som vanliga bonnungar. Skillnaden var markant.

Det här med klass är inte enkelt. Som framkommit i diskussionen så finns här flera dimensioner.

Om jag grovt skulle beskriva läget i Sverige idag, så hade det blivit så här:

En liten överklass med adel, godssägare, företagsledare etc. ofta med starka inbördes nätverk och gärna barnen på Lundsberg.

En stor medelklass som är väletablerad i arbetslivet och som har det ganska bra materiellt och stora möjligheter att forma sitt eget liv. Inom denna medleklass skiljer sig livsstilen åt ganska mycket, allt från akademiska kulturelitister till traditionell arbetarlivsstil.

En ganska stor underklass (inget vackert begrepp) som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och därmed saknar möjlighet att långsiktigt planera sina liv.

Men du glömde att placera alla sjuka. Både de som är långtidssjukskrivna där det faktiskt inte handlar om någon etablering på arbetsmarknaden och kroniskt sjuka som inte längre kan stå till arbetsmarknadens förfogande? Har vi helt enkelt gjort en klassresa neråt då kanske eftersom det verkar ganska PK både bland medelklass och överklass att man både misstänkliggör och talar nedlåtande om oss?

Bottenskrapet kanske?

Ja, eller den parasiterande klassen kanske......fast nä, det finns och har alltid funnits lika många parasiter i överklassen.

Dit hör väl pensionärerna också

Fast där håller jag verkligen inte med dej.
Beträffande att känna till hur man ska "föra sej" i alla tänkbara sammanhang så har väl många i "underklassen" historiskt sett alltid varit väl så insatta i den saken som herrskapet själva? Betänk bara hur många tjänstefolk som fått passa upp på en enda överklassfamilj. Nog tusan har även de varit väl insatta i alla (fåniga) etikettsregler alltid! Vilka har det varit som fått/får duka borden åt överheten och måste veta vilka glas och bestick man placerar var och fått förbereda så att allt bli "perfekt" när överklassen väl behagar göra sin entré på arenan. Dessutom var är det ju de som varit de enda som verkligen haft kunskap i hur man tillagar herrskapsmaten!

Varför är det så självklart att värdera människors uppförande efter överklassmanér förresten?
Skulle det vara bättre att behandla sina medmänniskor stroppigt och överlägset än tvärtom på något sätt? Är det inte bättre att kunna uppträda artigt och visa respekt för andra?
Att överklassmänniskor skulle vara bättre på att föra sej i alla sammanhang är också bara struntprat. Överklassmänniskor gör nog bort sej precis lika mycket om inte mer på ett "bonnakalas" som vice versa.
Och språk och konversation...underklasskärringarna var nog lika duktiga på att kallprata och skvallra i tvättstugan som överklasshopporna i sina fina salonger.

Klassindelning efter uppförande och manér är och har alltid varit en stor patetisk bluff!



Fast inte riktigt lika skamfullt eftersom överklassen obönhörligen blir gamla dom med....

Ungarna på Lundsberg är väl inte direkt kända för sitt fina sätt.....

Nej.
Dom går väl på en svindyr skola för att lära sig, det vi kallar "sunt förnuft" och "överklassmanér".

Fan vet om dom tror det.

Resten vill jag bara

Halaj!

Det var en rolig text. För jag antar att du skrev den för att vara rolig, och inte för att du på allvar hämtar din bild av verkligheten ur svartvita pilsnerfilmer från före kriget?

//T

Nejdå, jag kommer från en mindre bruksort där en del av våra äldre släktingar arbetade åt herrskapsfolket på slottet (Nääs) och herrgårdarna runt om. En av släktingarna var kokerska på slottet och skrev dagbok som finns kvar i släktens förvar än. Kul läsning faktiskt.
De som klamrar sej fast vid gamla överklassmanér i våra dagar är bara en hoper bakåtsträvande wannabes.

Så det är inte pengar , jobb och hur du lyckats på det området som avgör klass? Det är inte heller bildning, livsstil, traditioner och sätt att föra sig som avgör klasstillhörighet? Med andra ord finns inte begreppet klass eller socialgrupp? Har jag uppfattat dig rätt att vi då uppnått det jämlika samhället?
Gita

Fast jag är ganska säker på att de fått lära sig när det är viktigt med ett korrekt uppträdande och när det är OK att bryta mot alla regler.För det är ju så att för att kunna avgöra när det är OK att bryta mot regler så måste man kunna reglerna.
Gita

Traditionellt sett så har man ju gjort den klassuppdelningen du nämner, men vad som skulle vara av "högre klass" beträffande bildning (pratar vi utbildning eller vad?), traditioner, manér osv har vi nog lite olika syn på. Snorkighet och uppblåsthet är inget eftersträvansvärt i mina ögon och jag skiter fullständigt i om folk sitter med armbågarna på matbordet eller om dom råkar använda fel bestick, bara jag trivs med umgänget fö. Idag är nog folk i allmänhet tillräckligt civiliserade för att veta vad både hyfs och bordskick betyder. Om "finliret" ska avgöra om man tillhör en högre klass eller ej är det ju bara patetiskt. Och nog döper väl folk från alla samhällsskikt sina barn till Karl??
Det som skiljer "folk och fä" åt idag är tillgången till pengar, inget annat. Någon jämlikhet finns inte och naturligtvis trollar man inte bort det bara genom att skrota förlegade begrepp som delar in folk i olika "klasstilhörigheter". För mej skulle det räcka gott med fattig eller rik.

Det är ju överklassen som satt upp reglerna - som bestämde hur man skall bete sig, när man skall bete sig på ett visst sätt, endast för att skilja agnarna från vetet. Jag tycker hela frågan är en grov form för hyckleri, för att inte tala om fisförnämhet. Ungefär som att synda på vardagen, och sedan gå till kyrkan på söndag och vara from och be om förlåtelse...överklassen satt längst fram på sina bänkar, för att komma närmare Guds representant, och först till botbänken, och nattvardsvinet...

Det var bara teater, ett ganska vidrigt maktspel som överklassen utövade. De måste ha haft en märklig människosyn. Det finns nog en och annan kvarleva fortfarande tyvärr men det är ett utdöende släkte. Vi var på väg mot minskade klyftor i samhället. Idag är över- och underklass förlegade ord som inte borde få användas. Det hör man ju på orden. Precis som Cacki skriver så är skillnaden mellan människor idag bara pengar. Fattig eller rik. Ingen är över eller under någon annan utan alla människor har lika värde.
Vett och etikett kan vem som helst lära sig, det behöver man inte bo i rikemansområden för att kunna. Det måste kännas tungt för de som tycker sig vara högborgerliga att inte längre bli betraktade som det finare folket så jag förstår att de stretar emot.

Har du inte hört om loger och annat "fint"? Nu stretar man inte emot, man utestänger helt enkelt andra, lär upp nybörjare, som känner sig fina att få tillhöra "eliten". Visserligen en gammal sed, men logerna fungerade på ett helt annat sätt när dessa skapades, av människor som ville hjälpa.
Jag hade en närmare släkting, ursosse, typograf, och kommunalråd i många Herrans år. Det näst viktigaste han hade på agendan var Rotarys möten. "-Vi rotarianer...blabla". Det skall sägas att hans far representerade Lantmannapartiet i Riksdagen (liberalerna) men gick över till en annan fraktion (Folkpartiet) under mandatperioden. Han älskade att frottera sig med de lokala "högdjur" som fanns på dessa möten.

Ja, för vissa verkar det vara själva meningen med livet. Att få bada i pengar och frottera sej med högdjuren är att uppnå nirvana.

Det verkar som om de inte får lära sig några regler som gör att de kan " vara " bland " vanligt " folk utan bara regler för att se ner på dem.

Sådan där förlegade instutioner borde vi inte ha längre.

De behövs inte heller längre för att ungarna ska kunna gå i skola även om resten av familjen bor utomlands. Det finns ju internationella skolor överallt så varför ska ungarna absolut gå på Lundsberg ?

För att lära sig hur man trycker ner andra och blir mobbare ? Hur man lurar staten på pengar , som just den skolan gör ?

Har grannar vid sommarstugan som bott i Kina i flera år och som kommer att vara kvar där några år till p g a pappans jobb. Deras barn följde med och gick på en internationell skola på plats.

Nu har äldsta sonen varit hemma i Sverige i ett par år och går på ett helt vanligt universitet.

Inte sjutton valde de Lundsberg som en hel del " finare " familjer gör och sedan skyller på att de måste gå där för att mor och far inte bor i Sverige. Lundsberg hör till traditionerna för " finare " familjer och de känner att det är en viktig tradition , att få umgås med rätt folk och lära sig se ner på andra .

jag är medelsvensson, gifte in mig i översvensson ett tag, det var skoj de vänner jag fick då har jag behållit, vi lever inte så olika liv trots allt, vi jobbar, äter, skiter och sover. socialgrupper finns och klyftorna blir större. det värsta är nog skolan tycker jag, unga slås ut från start om de inte har föräldrar som väljer bra skolor. skolan är ändå grund för de flesta, vad man senare i livet kan få för jobb osv. ja, man kan bli överklass - det är ganska enkelt, börja alltid med besticken längst ut, prata aldrig pengar, var allmänbildad, klä dig snyggt, gärna pärlsmycken. ha, det är trams! de som eventuellt skulle kunna tillhöra en överklass här i sverige kunde inte bry sig mindre! uppkomlingar däremot - de pratar gärna klass ;)klassresor var mer vanliga på 60 och 70-talet än vad de är idag, tror jag. de som har bra jobb, bor i ett bra område idag nöjer sig.

Är det så enkelt? Nja, tror inte riktigt det. Alla har lika värde, ja självklart har alla lika/samma människovärde men det är nog inte riktigt samma sak som klass.
En annan fråga, kan det vara så att nya klasser håller på att växa fram? Politiker och kändisar bildar en egen klass högst på skalan och längst ner hamnar utomeuropeiska invandrare?
Gita

Ett par frågor, du nämner att någon går på ett helt vanligt universitet, finns det ovanliga universitet?
Jag får känslan, kanske felaktigt,att du tycker dig vara en mycket bättre människa än dem som låter sina barn studera på t,ex, Lundsberg. Tycker du det?
Gita

Återigen, det där handlar bara om översitteri och pengar. Utomeuropeiska invandrare är nog väl så insatta och förslavade under sitt eget kulturella regelverk som vi svenskar i vårt som kommit lite längre i bl.a jämlikhetsfrågor.
Tycker du att den du avser som den nya" högre klassen" beter sej moraliskt och etiskt föredömligt? För det är väl så som forna tiders överklass också betedde sej.

Jag har inte tyckt vare sig det ena eller det andra. Inte heller har jag sagt något om vilka grupper/klasser som är mest moraliskt eller etiskt föredömliga (Om nu några är bättre än andra?Tycker du att det är så att vissa grupper/klasser generellt kan sägas vara bättre människor med högre moral än andra grupper/klasser? I så fall, vilka är då bäst resp. sämst, enligt dig?
Om det skulle vara så att det bara handlar om översitteri och pengar så förändrar det ändå inte min frågeställning som var en fråga om det växer fram nya över- resp. underklassgrupper i samhället.
Gita

Finns det verkligen vuxna människor idag som tänker "klasser" om folk?? Är folk verkligen imponerade av politiker eller kändisar bara för att dom får bra betalt? När man träffar nya människor inte börjar man väl fundera på hur mycket pengar dom har eller kollar adelskalendern för att se om den finns där för att placera in dom i något fack! Man (i alla fall jag) använder väl intuitionen och känner efter om man tycker det är en bra/trevlig/god människa. Pengar och status är definitivt ingenting jag tänker på i en sån situation.

Om moral och etik - nej det är just det. Ingen är bättre än den andre och har heller ingen anledning att klättra upp på några höga hästar av den anledningen. Återigen, människor värderas enbart efter sin plånbok....
På frågan du ställde så glömde jag skriva "Ja men..." och får väl be om ursäkt för det.
Jag undrar ju självklart hur du själv ställer dej till din fråga.

Så du menar alltså att det inte finns något sådant som olika klasser och klasskillnader? Eller menar du att det är något vi inte bör prata om eller debattera, kanske inte ens fundera över?
Självklart för de flesta är det så klart att inte välja vänner efter adelskalender eller plånbok, men det är ju en helt annan fråga som inte har ett dugg att göra med klassamhällets vara eller icke vara.
Gita

Det är lite viktigt att hålla i sär två saker här: Hur ser det ut? och Hur vill vi att det ska se ut?

Det finns rejäla klasskillnader I Sverige. Om man av olika skäl inte vill prata om det, är en annan sak....

Finns det säkert men inget som jag själv tänker eller använder på människor. I mina ögon finns det människor med mer eller mindre pengar, mer eller mindre vett, mer eller mindre kunskap som dom använder mer eller mindre.
Har väl aldrig sagt att man inte kan prata om, debattera eller fundera över klassskillnader!! Sa bara vad jag anser om det - ber så mycket om ursäkt....

Klassystemet är väl utdött vid det här laget, men socialgruppsystemet är i högsta grad levande.
Där utgår man enbart efter plånbok och var/hur du bor.

Tror knappast någon ur socialgrupp ett, bor i rosengård t.ex.

Förresten....
Jag har själv ett gammalt häfte någonstans i gömmorna som heter "Vett och Etikett" och som är skrivet på fullaste allvar. Fullständigt galen och har gett mej många goda skratt!!
Det tragikomiska är bara att det är samma patetiska regelverk som de övervintrade, uppblåsta "överklass"-stropparna desperat klänger sej fast vid än idag....och som "övre medelklassen" fortfarande "leker med" på sina wannabekalas.
"...självsäkert kunna föra sej i alla upptänkliga sammanhang..." ......FNISS!!!

Det vore kanske en bra idé för dig att läsa och ta till dig en del ur ditt vett- och etikettshäfte. För vet du, det är aldrig fel att kunna reglerna eller att uppträda korrekt i de sammanhang man rör sig i. Dessutom är de i dina ögon sååååå löjliga etiketts- och umgängesregler betydligt viktigare i omvärlden än i Sverige. Mer än en god affär eller internationell överenskommelse har spruckit på grund av klumpigt uppförande (dvs, att man inte kan eller vill följa gängse uppförandekoder.)

Visst jobbar väl du inom vården? Skulle tro att där såväl som på andra typer av arbetsplatser finns både skrivna och oskrivna regler för umgänge med patienter och arbetskamrater m.fl. Tycker du att det är lika löjligt som du uppenbarligen tycker att vett- och etikettsregler är i andra (för dig kanske främmande) sammanhang?

Gissar att det mesta av ditt inlägg ovan var menat som roligt och kvickt, men, men ........!
Gita

Synd bara att regelverket ser olika ut beroende på i vilket land i världen du besöker....
Vad vet du om hur mycket av dravlet i det där häftet som jag har tagit till mej förresten?? Jag kanske är en hejare på, att likt en kameleont, "med en naturlig självsäkerhet kunna föra mej i olika sammanhang". För att kunna "tala med bönder på bönders vis" tillhör min vardag också, där jag inom sjukvården möter människor från div. olika länder i världen....fast iofs gör jag inga affärsuppgörelser med dem förstås. ....
Fast va´ dum jag är!! Det var ju PENGAR som var det viktiga ja!!...tänkte inte på det Jag ber så hemskt mycket om ursäkt!!

Fast jag tror att de flesta länders umgängesregler bygger på respekt för andras sätt att vara och då blir det jäkligt fel om man liksom du i ditt tidigare inlägg tycker att andras regler bara är såååå löjliga.
Sen lär man sig väl/ läser på om de specifika skillnaderna innan man besöker ett land, eller hur?
Gita

Alldeles rätt Gita, kameleont var det!!
...och tycker man att reglerna är såå löjliga bör man ju självklart helst i att tala tyst om det....ELLER HUR??

Visst du är säkert en hejare på det mesta, fast ditt sätt att i stort sett alltid försöka förlöjliga och nedvärdera det som inte stämmer med dina åsikter är lite patetiskt, eller hur.

Sen måste jag bara fråga om du verkligen anser dig vara en bättre människa/ förmer än dem du benämner"övremedelklass-wannabes, uppblåsta överklasstroppar m.m. m.m.???
Om du nu menar allvar med dina inlägg (lite svårt att avgöra) vad är det då som gör att du i dina egna ögon är så mycket bättre än t.ex. ovan nämnda.
Gitaa

Du pratar ju alltid om att alla måste ha rätt att få framföra sina åsikter och tycker jag att något är löjligt så måste jag väl få säga det, ELLER HUR??? Fast det kanske bara gäller dem som tycker som du??

Nu har du allt läst på lite dåligt Gita. Jag har ju sagt att jag inte tycker att någon varken är förmer eller bättre än någon annan. Vi är likadana kolsupare allihop!
Så nej, jag ser mej inte som bättre än övre medelklass-wannabes och överklassstroppar, möjligen har jag bara lite mer jordförankring under fötterna.

Du förresten...det är nog bäst att vi slutar med våra tramsinlägg nu så att vi inte blir modererade.

Så klart att alla måste ha rätt att framföra sina åsikter och man kan så klart tycka att något är löjligt, men det är något helt annat än förlöjliga andra människor som jag tycker att du ofta gör. Hur skulle det se ut om någon beskrev en ensamstående fyrbarnsmamma som lever på försörjningsstöd på samma raljerande, nedvärderande sätt som du beskriver dem du kallar "övre medelklass-wannabes och överklassstroppar".

Skönt att höra att du anser dig bara lite bättre än de där "övre medelklass-wannabes och överklassstropparna".
Att du bara har lite mer jordförankring under fötterna.


Hur som helst , vi har hamnat en bit från min trådstart, dvs hur ni ser på klassamhället, men
du och jag kan väl vara överens om att vi inte är överens om nyttan av vett-, etikett- och umgängesregler.
Sen tror jag också att vi har lite olika syn på vad som är löjligt!
Gita

Fast i det här fallet är det nog inte OT som är det allvarligaste regelbrottet. Det som spårat ur och egentligen befogar modereringen är att vi inte lyckas skilja på sak och person. Den här gången är det faktiskt du som står för påhoppet och ifågasätter mej som person genom att insinuera att jag skulle se på mej själv på ett visst sätt, märker du inte det själv?