Biggan!
Du har fått så många kloka svar och det är bara att stämma in i tröstekramandet. Särskilt fäste jag mig vid svaret du fick från Kajsa i Arvika, det var fint.En dag i taget, sorgen finns där hela tiden men smärtan lindras så småningom, särskilt när du kan se tillbaka de de ljusa stunderna.

Jag vet hur det känns...och det BLIR bättre med tiden...men förstår,att allt känns som ett oövervinnerligt mörker just nu...fast det KOMMER att ljusna med tiden...lovar det...tröstekramar!

Tänker på dig, Biggan. Känner med dig.
För att orka, försök att ta hand om dig, så gott det går. Ät lite lite i taget, ofta. Vila, även om du inte kan sova. Och fram för allt gråt! Låt smärtan komma fram. Det behöver du nu. Prata om du behöver det, skrik om du behöver. Inga känslor är fel. Kom ihåg det.

Styrkekramar till dig och din familj.

kramar till dej o de dina

Men oj, oj, oj... Vad är det du skriver Biggan...?

Usch och fy, så ledsamt och så tråkigt... Beklagar verkligen!
Instämmer med alla de andra som skrivit olika inlägg. Du har fått så många bra svar, tycker jag.

Det jag bara känner spontant, är att du kanske skulle bege dig ut till skogen för ett riktigt "sorge-vrål" och skrika ut allt det onda som trycker i bröstet, samt att gråta ut i mängder varje dag. Högt och tydligt! Känns så mycket bättre efteråt då! Sorgen brukar oftast blandas med glada och tokiga minnen som man har haft tillsammans och då är det lättast att tränga undan gråten istället för att släppa fram den.

Du kommer att klara det här Biggan! Du är så stark i dig själv (fast du kanske inte tror det...) och tillsammans med din familj så kommer Ni så småningom att se lite ljusare på tillvaron...
Det ÄR smärtsamt nu och kommer så att vara ett tag. Det måste få vara så.
Allt har sin tid...

Varma tankar och varma kramar till Dig i Din svåra tid!
Sussie.

Så fruktasvärt... att mista sin livsvän, måste vara otroligt jobbigt. Man kan inte tänka sig in i din situation.
Jag miste min svärfar för fyra veckor sedan, han var som en far åt mig, det var fruktansvärt svårt under tiden då vi skulle ordna med allt, ordna begravning, töma lägenheten. Men jag måste säga att sorgarbetet fick sin bearbetning av allt som skulle ordnas. Det känns otroligt tungt just då... men efter att fått prata med prästen inför begravningen var otroligt nog mycket skönt, det kändes mycke lättare efterråt.

Ett steg i taget... sorgen och saknaden kommer alltid att vara där, men det bli mildare med tiden.

//Mari

Vän i cyber, att berätta, och dela med dig av dina tankar är ett fint sätt att bearbeta din sorg, jag känner dig inte personligen, men jag bar min son i min famn när han dog efter en olycka.Sorgen är inget man slänger av sig,...men den bleknar med tiden, samtidigt som man upptäcker att man mot allt tidigare förstånd faktiskt överlever. Tänker på dig och önskar dig kraft, hälsningskram från Marianne

Känner starkt med dig, tänker på dig och skickar många tröstkramar

Hur är det med dig?
Vad sa dom på vårdcentralen?
Äter du?

*tänker på dig många gånger varje dag*

Det gör jag med.

Tänker på dig
Finner inga ord som kan trösta

Jotack, efter omständigheterna går det rätt så bra. Jag var hos läkaren i dag och blev helt sjukskriven en vecka och om jag kände mej bättre då så skulle jag börja jobba några timmar i taget till att börja med. Jag fick utskrivet tabletter så att jag skulle få sova. Hungrig är jag inte, men min dotter ser till att jag får mat i mej.
Sen vill jag tacka er alla för att ni bryr er, det känns så skönt. Detta gäller även er som jag fått PM och gästboksinlägg ifrån. Efter att det värsta är överstökat och jag känner mej bättre så kommer jag klart att vara här mer för det kommer ju att bli tomt och trist längre fram.

Stor kram till vår Biggan!

Det är det som detta forum är så bra på.. finns alltid något att läsa, eller någon att prata med.

Skönt att du fick bli sjukskriven och fick nått att sova på...
Sömn är en bra medicin och med mat och prat kommer man långt.

En dag i taget, vi finns alltid kvar här när du behöver oss.
Tänker mycket på dej och hur du har det nu...

Jag har inte varit här på ett par dagar så detta har jag missat....

Jag vet ärligt talat inte vad jag skulle kunna säga som skulle ge dig tröst nu Biggan? Inte mer än att jag önskar att jag kunde ge dig den varmaste kram du kan tänka dig. Och att jag hoppas att dina närstående är lika fantastiska i sitt sinnelag som du själv är ( sånt får man styrka från ).

Om jag skulle ge ett råd, så är det att prata! Prata om din sambo ( och dig själv ) i oändlighet, om ert liv tillsammans och allt annat som vad du vill. Tillåt inte din närhet att bli tyst

Åh Biggan, att du i varje fall får sova är mycket vunnet.
Utan sömn orkar man inte med sorgen alls.
Se nu till att du äter och dricker vad du behöver, sover när du behöver och, ffa, gråter när du behöver.
Att gråta är en läkeprocess i sej som vi underskattar.

Unna dej att sörja, gråta, skrika och förtvivla. Utan alla dessa jobbiga känslor kommer man inte vidare.

Till slut så blir alla dessa känslor mindre sönderslitande, och livet lite lättare. Men det tar tid.
Tänker på dej.
Monica

Här försöker jag skicka en massa kramar till dig och så kommer gång på gång felmeddelandet: Du har använt fler smilies än vad som är tillåtet. Var vänlig och ta bort några stycken och försök igen! Okej, då försöker vi igen, man får väl portionera ut dem:

Tänker på dig Biggan

Instämmer med kören, stor kram.

Tack alla! I natt har jag fått sova. Jag tog en tablett och somnade efter en stund. Jag vaknade fyra-fem gånger men somnade genast om igen. Nu gäller det så klart att inte bli beroende av dem.

Även jag tänker på dig Ge dig själv tid att känna efter hur du vill göra efter begravningen. För en del känns det bäst att börja jobba igen för att få vara bland sin arbetskamrater som finns som hjälp och stöd. Och för en del är sjukskrivning hemma bättre som alternativ. Det är bara du som vet/känner vad som är bäst för just dig

Oroa dig inte för det just nu, när du är starkare igen blir det nog inga som helst problem! Sömnen är guld värd. Hälsningar från en som vet

Hur är det Biggan?

Jag undrar också hur det är och hur du mår? Odla går så långsamt ibland så jag har missat din sorgliga tråd, jag vet hur det känns att vara så djupt genom ledsen så tårarna rinner fast man inte egentligen gråter på riktigt, det är själen som sörjer tror jag.
Tusen varma kramar till dej!

Det var fint tänkt!

Men jag tycker nog (tror jag) att just det där, när tårarna inte vill sluta, är att gråta "på riktigt"

Biggan, jag håller om dig på avstånd.

Jag tror inte du skall oroa dig för att bli beroende om du äter dem under en period. Tänk inte så utan se till att du får sova ordentligt......det är det viktiga. Då blir dagarna med uthärdliga.
Sköt om dig och titta in på Odla när du känner att du orkar......vi finns ju här.

kram från mej hoppas du mår bättre

Saknar dig Biggan

Sorgen behöver tid att sörja

Varma kramar till dig idag också!
Hur känns det idag? Hur går det för er alla?

Tänker på Dig!

Stor KRAM, Biggan! Tänker på dig!

Tänker på dig

Ni är så underbart goa allihopa. Här går det lite upp och lite ner men det planar väl ut så småningom. Just nu är det begravningen jag har i tankarna. Jag vet inte hur jag skall klara av den.

En kram till er var, för all omtanke och tröst.

Vännen, man måste inte klara av begravningen alldeles själv. Orkar du inte så låt begravningsbyrån eller någon närstående ta största eller hela ansvaret för planeringen och allt det praktiska. Behöver du så be din doktor skriva ut något lugnande så du orkar finnas, du behöver inte vara stark nu.

Ojoj.. Ja, begravningen ja. Varje gång jag är på begravning önskar jag att man i Sverige kunde få gråta ut och snörvla och vara riktigt ledsen i kyrkan.. Det verkar inte som det är så, eller har jag fel? Helst ska man vara lite behärskat tårögd som mest. Andra gråter inte, det har jag full förståelse för, men är det bara jag som vill stortjuta? Jag har inga goda begravningsråd att ge, hoppas i alla fall att den blir som du/ni vill, och att det kan bli en fin stund.

Hej!
Fy vilken hemsk upplevelse!
Man kan inte trösta, bara önska att du får kraft att gå vidare!
Kram
M-B

Här får du i alla fall en grattis . Du fyller ju faktiskt år i all bedrövelse. Du får försöka unna dig något för den skull.

lördagskram

Födelsedagskram på dig, Biggan!

Skickar en stor tröst och födelsekram till dej Biggan
Håll ut. .

En alldeles extra stor kram till Dig idag!

Till dig Biggan idag [attachment=26989:love_414.gif]

En nattkram till dig Biggan


[attachment=27040:kattkram.jpg]

En STOR Grattis och Godnattkram från mig med!!!!

Skulle ju så stort gratulera på Din Födelsedag i pm:et och så blev det bortglömt...!!!

Förlåt, Förlåt!!!

Klicka på Ängeln!

En stor kram till odlas härliga Biggan!
Jag sänder mina tankar till dig med en av mina rosenarr.

Här får du, Biggan, min favoritros.

Tack!
Så gulliga ni är!

Hoppas att du mår hyfsat och att du får sova, att få vila är det bästa för att hämta nya krafter, tänker på dig!




PICT0656.JPG

En kvist av min honungsros till dig.....