Wow! Vad häftigt!

Idag fyller favorithönan 12

wow, det är riktigt gammalt för en höna, jag visste inte att de lever så länge

Annars fortsätter eländet

Den här hönan dog för ett tag sen



Hon var störst, här delade hon rede med klickerhönan som är minst. Det såg lite roligt ut.



Sen fick jag avliva isbarhönan.



Jag fick hönströjor till ruggande frysande höns i julklapp

Och förra veckan dog den fina hönan som varit så sjuk så länge



Hon hade bott inne länge, jag fick tvångsmata långa perioder, sen blev hon bättre och så mådde hon sämre igen, så där höll det på. Jag slets mellan hopp och förtvivlan i 5½ månader, gjorde inget annat än oroa mig för henne. Många skulle ha avlivat för länge sen, men jag såg att hon hade gnistan kvar och visste precis vad hon ville.
Hon blev ett år och en månad, började aldrig värpa så jag vet inte om hon också skulle ha värpt gröna ägg som sina systrar. Det är otroligt tungt och samtidigt på sätt och vis en lättnad nästan.
Gamla favorithönan kanske inte lever så länge till, men sen har jag fått nog av dödsfall, det här är lika illa som katastrofåret 2012.

För att balansera allt det sorgliga har jag 7 kycklingar



Det är klickerhönans barn, men systern har ruvat fram dem. De är nu drygt 7 veckor och snart självständiga.

Klickerhönan själv har en varböld i mungipan, förmodligen en skada från början. På måndag ska jag till veterinär med henne för femte gången.

Är det vanligt med så mycket sjukdom hos höns eller har du bara haft otur?

Jag har bara haft liknande otur en gång tidigare, 2012. Det finns i och för sig väldigt många sjukdomar som höns kan drabbas av, även otäcka obotliga virussjukdomar, men normalt brukar de bara vara friska tycker jag. Enstaka dödsfall såklart, det är ju inte så konstigt när man har många djur. Men så mycket på en gång som nu är tack och lov ovanligt. Hoppas jag har förbrukat flera års otur nu.

Ja, det hoppas jag med.

I natt dog min gamla favorithöna





Hon blev 4510 dagar gammal.

En STOR tröstekram till dig Myo

Hon har i alla fall haft bäst tänkbara liv hos dig och ni har fått ha glädje av varandra i många år.

Det är märkligt att trots att jag är uppvuxen på landet och vi hade höns,så uppfattade jag dem aldrig som speciella individer. För mig var de bara en samling höns (ursäkta uttrycket) som försåg hushållet med ägg och jag skulle aldrig kunna tänka mig att ha höns.
Men som vi ser ovan så tycker alla inte likadant och jag måste medge att bilden med hönsmamman med kycklingar i gröngräset är fin.

Innan jag skaffade höns hade jag ingen aning hur trevliga och individuella de är. Men jag gillar ju alla djur, och det är trevligt med egna ägg, så när jag fick chansen att testa gjorde jag det. På kort tid blev de mina absoluta favoritdjur, jag skulle inte kunna vara utan höns längre.
Jag har tidigare tänkt som du när det gällde marsvin. Tråkiga, opersonliga pälsbollar, helt ointressanta, varför skulle man vilja ha såna. Sen läste jag det Wilmer skrev om sina (hon är tyvärr inte aktiv längre), såg hennes underbara bilder och ändrade inställning helt. Jag tror att om man behandlar djur väl kommer deras personlighet fram. Har man ett ensamt marsvin i en liten bur som har det jättetråkigt och man inte pysslar om det, ja då har man ett tråkigt marsvin. Hönsen i koncentrationslägren är stressade och har inget bra liv, inte konstigt att ingen får kontakt med höns nuförtiden. Om man hade behandlat hundar så illa skulle de också sakna gnista och bli intetsägande.

Höns har ett komplext socialliv, ett avancerat "språk" och är mycket mer intelligenta än man brukade tro. De flesta som har höns, i alla fall de som har tama höns, blir rätt så "besatta" av dem och tycker att de är väldigt speciella och mycket roligare än andra djur. Personligen tycker jag hundar är tråkiga i jämförelse. Själv har jag förutom hönsen även katter, myskankor och grisar, ingen av dem är lika givande som hönsen.

Men så ledsamt myo!