Tack Biggan!

Vilken bedårande liten sötnos.
Väldigt stilig mamma har h*n också.

Håller tummar och stortår för din andra höna.

Jösses vad den lilla/e verkar framåt - en tuffing!

Oh men ledsamt att mormoderna kanske mår dåligt, hoppas verkligen att hon piggar på sig!

Vilka fina bilder på den söta lilla dunbollen!
Jag håller också tummarna för att mormor ska bli bra.

Olle

En sån liten sötnos, Myo!
Grattis!

Hon mår bättre, det beror säkert på alla hållna tummar här!

Så skönt att hon piggnat på sig igen!
Jag visste väl att vi hade magiska tummar!

Kolla så vingarna växer!
Vi var ute en längre stund idag. Eftersom det är kallt underifrån lyfter jag upp kycklingen i knät när det är dags för uppvärmning, så kommer hönan efter och lägger sig i mitt knä för att värma den. Hur gulligt som helst. Mormor som tack och lov mår bra igen håller sig hela tiden i närheten och jagar ibland bort de andra, precis som att hon ska hjälpa till att skydda den lille.


Och så en bild på den biologiska mamman

Vilket lyxrede!
Så fina bilder på kycklingen och kycklingmamman! Sötnosar bägge två!

Jag hoppas att du har ett rejält hänglås på hönsgården ny Myo, han/hon är ju stöldbegärlig!

Skönt med mormodern, att hon mår bättre!

Det höll inte i sig tyvärr. Hon dog i natt.



Det här är nog den första bilden på henne och hennes bror när de kom till mig för 6½ år sen som ettåringar.

Neeej!

Så tråkigt, men du har gett henne 6½ underbara hönsår.
Tyvärr så överlever ingen denna värld, varken växt, djur eller människa, och det är bara att vara tacksam för den tid man fått tillsammans.
Det ser ju nästan ut som ett tecken att du skulle få lilla ljuvliga kycklingen som ett arv efter henne.
Kramar och tröst från Biggan.

Tack Biggan



Om jag inte hade varit emot att förmänskliga djur skulle man dessutom kunna tolka det som om hon försäkrade sig att barnbarnet har det bra innan hon bestämde sig för att det var dags. Hon verkade må helt bra igår, höll sig hela tiden nära kycklingen när jag var ute med dem. De andra ignorerar den, hon är den enda som har visat intresse, kanske beroende på att bara hon har haft egna kycklingar. Hon har blivit ompysslad och bortskämd, stod bredvid mig och tiggde hampfrön, det känns bra att jag umgicks så mycket med henne igår. Hon var alltid så lugn och snäll.

Vad tråkigt att hon inte finns mer! Men fint att du umgicks så mycket med henne igår. Du får försöka glädjas åt den lilla fina kycklingen nu.

Olle

Myo

Så tråkigt Myo!

Så orättvist livet kan vara, detta var väl ändå inte meningen. Hon har ändå haft det finaste hönsliv man kan ha, om det är till någon tröst!

Kram Myo!

Men så tråkigt, det är ju jobbigt när det händer även om man vet att de nått en aktningsvärd ålder Skönt att ni fick en fin dag ihop i går! Sp fick kyckligen träffa mormor också

Det var väldigt tråkigt att höra Myosotis.
Det är nästan lite ironiskt att när ett liv försvinner så dyker det upp ett nytt. Jag skulle inte ta det som bara en slump att mormor ville försäkra sig om lillans framtid innan hon somnade in. Hon mådde säkert väldigt bra när hon fick umgås med det lilla nya charmtrollet.
Alla dina djur kan skatta sig lyckliga som har dig som matte. Bättre än så kan de inte ha det!

Tack för alla vänliga ord


Hon var nog min vackraste höna kanske.

Vilken fantastisk bild! Och ja - vilken vacker höna hon var!

Nämen vilken bjässe! Redan - går det så fort alltså? Från bebis till tonåring på en vecka?

Japp

Märks att jag inte varit inne på Odla på lääänge. OJ så mycket det har hänt i hönsgården hos dig Myosotis.

Ger dig först en lååång tröste kram sen får jag gratulera dig till dina nya fina och vackra hönor och den lilla svarta kycklingen, vilken goding jättekul att du lyckades få en till slut

STORT Tack för alla fina bilder du lagt ut, jätte trevligt att få se dina underbara höns

Så roligt att titta i hönstråden! Jag vill också ha höns men jag kan inte för jag bor i K-märkt hus och tomt så jag får inte bygga som jag vill tyvärr. Visst är det konstigt för förr hade dom massor av djur här.

Var i Skåne hos sonen förra veckan och njöt av hans höns och tupp.

Vad tråkigt, evelina. Går det inte att utnyttja befintliga byggnader på något sätt?

Vi har skaffat en ny gubbe som ska ploga här i vinter !det visade sig att han har Medeltida svarthöns och bor mitt över på andra sidan sjön här,jag fick lov att köpa kycklingar till våren av honom.Han berättade att de här hönsen är utrotningshotade också.Ibland har man sådan tur bara medeltida svarthöns nästgårds:)

Grattis! Vad roligt. Medeltida svarthöns? Vad är det?

Önsketänkande?
Skämt åsido - Jag hittar inga belägg för medeltida svarthöns. De tidigaste här i Sverige är väl Bohusläns-Dala Svarthöna som skall ha kommit hit på 1800-talet? Sedan fanns det indikationer på en tidigare förekomst i Norge men inte tillnärmelsevis så tidigt som medeltiden. Jag hittade dock inga skriftliga källor på det. Om det skulle vara en utrotningshotad ras förstår jag inte varför den inte finns dokumenterad.

Vad tråkigt, evelina. Går det inte att utnyttja befintliga byggnader på något sätt?

Jag har uthus men det använder jag till annat tyvärr men får väl klura vidare.

Kan du inte ha någon "flyttbar" variant? Lite som jag har funderat på till min terrass:
http://www.odla.nu/forums/index.php?act=fi...amp;pid=1277416

http://www.odla.nu/forums/index.php?act=fi...amp;pid=1277940

Storleken på själva rastgården kan man ju bestämma själv. Till de burarna som är i mina inlägg finns det lösa rastgårdar man lätt sätter dit. Annars borde det funka med vanligt kompostgaller t ex.

I morse attackerade silversebrighten myskankorna Så synd att jag inte hade kameran med mig, det hade jag velat filma. Hon skulle förmodligen spöa räven också om den kom.

Ska man ändå rugga kan man lika gärna göra det ordentligt. Tappa hela stjärten på en gång t.ex.

WOW, liten är tuff alltså!

Så lustig hon ser ut utan rump, påminner om din ena dvärghöna (himmel nu glömde jag vilken ras hon är, C)

Ja, stjärtlösheten smittar kanske...
Ska jag erkänna en sak? [attachment=55886:visk.gif] Jag vet inte själv!


Jag köpte henne som dvärgaraucana och det verkade stämma, hon har ingen stjärt, kindtofsar och värper gröna ägg. De få araucana som jag har sett har varit klart större och ska ha styvare kindtofsar, min har mer ett mjukt skägg. Men hon är ändå för stor. Jag har inte tänkt så mycket på det, eller bara varit lite allmänt förvirrad, men nu för ett tag sen när jag vägde henne för att jag skulle avmaska visade det sig att hon väger 1,69kg! En stor Araucana ska väga 1,6 - 2kg, en dvärg 750g (Sebright väger 500g). Hoppsan. Även om hon är kompakt och inte ser stor ut är hon nog lite för stor liksom. Samtidigt stämmer det inte riktigt med stor Araucana heller som sagt. Hennes första ägg vägde 44g, de blev inte mycket större sen. Dvärgaraucanans ägg ska väga 32g, stora 50-54g. Ääääh...? Araucanans ägg ska väl vara mer turkosa, hennes är åt det olivgröna hållet. Inte rasren? Men hon är köpt på en utställning, och även om hon inte blev bedömd för att färgen inte är erkänd i Sverige, fick de två andra från samma uppfödare poäng, de såg likadana ut (förutom färgen då). Hittils har jag funderat på om jag inte ska skaffa stor araucana också, nu verkar det mer som att jag behöver dvärgaraucana! Pyttesmå gröna ägg... Dessutom tror jag att jag behöver vaktlar, men det får bli en annan tråd...

Ja, hon är verkligen modig. Attackerade min förra katt en gång också. Och har jag inte berättat om den gången jag kastade en handske mot min åsbohöna för att hon efter flera tillsägelser fortfarande envisades med att gräva upp mina tulpanlökar? Det blev ett väldigt kacklande "Hjääälp hjääääälp okänt flygande objekt hjäälp vi döööööör", sen stod de samlade i en klunga under hagtornen med låånga halsar. Vem tror ni gick fram för att kolla in objektet? Ledarhönan? Min ytterst tuffa åsbotupp? Nej, de vågade inte. De skickade fram dvärghönan. Hon var så nyfiken så hon kom över rädslan och gick ensam fram till handsken som var större än hon En liten hjälte...

Hade inte tänkt att visa den här bilden, den är oskarp och dålig men lite kul när vi nu ändå pratar om stjärtar. Hönan med stjärt har ingen just nu, den stjärtlösa lånar en liten vit... (Araucanan är fortfarande mindre än favorithönan, det är bara perspektivet.)

Åh himmel vilken underbar historia med den modiga lilla hönan! Det skulle ju kunna bli en jättebra barnbok!
Och bilden med hönan som lånar stjärtfjädrar, det kunde också bli en bra historia i den där boken, varför försöker du dig inte på att författa? Hönsen i Pettson är ju så poppis, det skulle säkert funka!

Mysko att ha en förvuxen dvärghöna eller en mini-storhöna. Märkliga saker händer i skåneland.

Myo!
Jag har ju sagt åt dig att du inte får säga till hönsen:
"Den som inga byxor har,
får gå med rumpan bar!"

En sådan vacker höna! Kycklingen är ju söt också förståss.

...och nu har tuppen fått nog och satt dem på plats. Det var på tiden.

Tuff mamma försvarar minst mot störst

Heja mamma höna!

Olle

Förståndigt av den lille att hålla sig bakom adoptivmamsen! Vilken härlig bild!

Sebright´s är en tuff ras. Det är rejält med tåga i dem.

Underbara bilder

Vilken härlig bild, den sista.
"Kom igen du bara om du törs, jag klipper till dig!"