Visa bilder på era höns!



Detta är min tama favorithöna som jag själv fött upp. Hon är 4 år gammal och bara en liten aning bortskämd. Värper gröna ägg!


Men hon är duktig på att hjälpa till med bygget av det nya hönshuset.


Tuppen hjälper också till.

Kom på att jag kanske skulle visa min signaturbild, det är ju tydligen ingen som ser vad den föreställer:



Han var bror till min tama höna ovan. Men han blev bara ett år, höken tog honom.

Myosotis! Himla fin höna du har! Och fint foto.

Här är mina svarthöns, först tuppen med en av kycklingarna. På andra bilden ser ni mamma Svart-Stina som undrar vad jag gör...








Sist ut, en av de fem nyfikna kyllinganra


Vänliga hälsningar
Johanna

En till som har svarthöns! Kommer fler bilder på mina sen, jag är inte hemma just nu.

Myosotis, du har gjort mig så glad idag

Vilken härlig tråd du startat

Har precis gjort mig lite fika och jag brukar ofta sätta mig intill hönsgården medan jag fikar,det är det mest rofyllda jag vet, älskar att bara sitta där och titta på hönorna, deras kycklingar och på tuppen Lukas som håller ordning på allt. Idag ösregnar det här, så jag satte mig vid datorn istället och vad hittar jag jo såååå fina bilder på höns.
Vilken LYCKA det blev höns till kaffet idag också

IGEN

Jag sitter på jobbet och har tyvärr inte tillgång till alla mina hönsbilder...men ikväll är jag hemma! Jag har bara diversekorsningar, min Maran 'Lindsay' dog i någon infektion för ett par veckor sedan sen har jag ju lilla Lisa också, hon är en Japansk dvärgsilkeshöna! Lilla Lisa ligger för närvarande på ägg, lite sent på säsongen kanske, men vad gör man när man inte har någon äggkläckningsmaskin och Lisa inte går att boka för ruvning? Lilla Lisa är den enda ruvningsbenägna jag har kvar, både räven och höken var på besök i våras...

Tycker egentligen bäst om att använda maskin, de blir mycket tamare då, men vi flyttade i höstas och det var grannens maskin...ett önskeköp inför framtiden. Nu har jag lite för få hönor, Lisa ligger på 4 ägg...äggen är stoora och Lisa är liiiten.

Brukar ni låta alla gå ihop när ni har kyckligar? Även när de är nykläckta? Är orolig för ihjälhackning mm från de andra hönorna...hur gör ni?

//Heda

Tack själv! Jag tvekade länge, folk verkar gilla hundar och katter bäst, men vi är ju i alla fall några stycken "hönsbitna" haha. Ja, visst är det mysigt att sitta hos hönsen och lyssna när de betar och småpratar. Mina brukar komma fram till mig ibland där jag sitter, några hoppar även upp i knät.

Heda: Vilken otur du haft! Jag har bara haft kycklingar en gång, då lät jag hönan ruva fram dem. Jag tycker inte om maskin, det är taskigt och onaturligt och de får fel instinkter. Mina blev jättetama ändå, jag tog upp och höll dem varje dag, och de fick mat när de kom till mig. Tar man sig tid så blir de tama. Flockens beteende spelar också roll, om mamman eller tuppen är hysteriska av sig så lär sig kycklingarna av dem att människor är farliga.
Ja, jag lät dem gå ihop och det gick bra fast mamman inte var högst i rang. Jag byggde ett litet utrymme av hönsnät dit bara kycklingarna kunde gå, de lärde sig snabbt att de var trygga där. På så sätt kunde inte de stora hönsen sno det dyra kycklingfodret heller.




Bohuslän-Dals svarthöna.

Men ååå, så fina!! Flera bilder o berättelser tack

Tack för de vackra hönsbilderna och de kärleksfulla texterna! Svarthönorna ser så friska och stolta ut. Habegäret vaknar igen, suck!
@ Nostagia62, jag känner väl igen stämningen - det finns inget mera avstressande än att sitta och titta på hönornas fridfulla sysselsättningar. På ett par månader förvandlar de ett ogenomträngligt ogrässnår till finaste kompostjord. De är roliga också:
En av våra mera ambitiösa tuppar ville visa hönorna hur man ska bete sig i värpredet. Han hoppade upp, gick runt några varv med pedagogisk uppsyn, lade sig ner, gick runt igen... Närmaste hönan såg föga imponerad ut.

Hoppas ni visar bilder av era hönshus också! Vi har en friggebod bland framtidsprojekten.

Här är några hönsabilder och ankbilder: Det är en liten aracuana och en FiftyFiveFlowery

Ankan fick inte plats, här kommer hon, BiAnka. Tror hon diskuterar nåt med snygg-Erik, min aracuana tupp.

Oj och suck! Man kan inte ha höns när man bor i lägenhet, tyvärr! Annars hade jag haft det...och minigris...
Det här med hönsraser - nån som vet en bra site där man kan se och läsa om olika hönsraser?

Visst är det avstressande med höns! Jag har ställt in en trädgårdsstol i min hönsgård. Där brukar jag sitta och bara studera de små, nyfikna, pigga och alltid småpratande söta varelserna! Och tänk, vad lyckliga de kan bli, bara jag ställer in min skottkärra som är full med ogräs och jord!



Vänliga hälsningar

Johanna

Hönsraser

Flera hönsraser

Hittade genom Goole

Så fina svarthöns, Johanna! MayaLisa: vad spännande med Araucana, de är väl inte så vanliga i Sverige? Mina blandras innehåller nog Araucana, för två av dem värper gröna ägg. Eller finns det fler raser som gör det? Denna här är fem år gammal och mamma till min tama höna ovan. Värper bruna ägg. Jag tycker hon är lite lik din på bilden.

OJ så trevligt, här har ja ju en hel del "hönsfolk" flaxat in sedan jag var in på Odla sist och vad kul att ni "vanliga folk" också tycker denna tråd är intressant.

Vilka fina hönsbilder det kommit in och vilka vackra höns ni har allihop önskar jag också kunde lägga in några bilder men sedan en tid tillbaka får jag inte in bilder till Odla, det kommer upp en ruta och fast jag godkänner den så händer inget.

Men jag kan bidra med en liten solskenshistoria. Jag har fött upp många kycklingkullar under åren och har haft turen att äga många ruvvilliga hönor och dom flesta av dem har även visat sig vara mycket bra "mammor". Från tiden den här historien kommer ägde jag även några blandras ankor och dom värpte duktigt och hade tillgång till vatten där dom kunde para sig och min förhoppning var förståss att vi skulle få babyankor på gården. men tiden gick och ingen av honorna värkade vilja ruva på äggen som låg där i det fint byggda boet dom gjort. Pratade med min grannes "hönstokiga" son om mitt problem och han sa : det är bara att du använder dig av någon av dina hönor. Lycklig åker jag hem, går ner till hönsgården och börjar fundera ut vilken av mina hönor som skulle få bli "ankmamma". Jag har turen på min sida, för Prickan min bästa ruvhöna och kycklingmamma, har gått och klucket ett par dagar, hon får det naturligtvis bli, bara att vänta ut henne tills hon har lagt sig. Några dagar senare när jag kommer in i hönshuset ligger Prickan äntligen stilla i ett av redena, hon muttrar lite surt när jag lyfter henne för att titta hur många ägg hon har under sig, fyra finns under hennes varma mage, plockar dom från henne och lägger snabbt dit tre ankägg, Prickan är en liten blandras höna så det är precis så att hon täcker dom stora ankäggen. Tidigare har hon ruvat ruvat fram 5-6 kycklingar i varje kull och varit en av dom bästa mammor en kyckling kan ha. Tiden går och Prickan ligger tåligt och lugnt kvar på sina ägg, jag läser lite om ankruvning och förstår att ankägg naturligt får en högre luftfuktighet än vad vanliga kycklingägg får eftersom ankhonorna badar emellanåt. Hur gör jag nu? kanske Prickans ägg behöver fuktas lite? Ringer grannens son och jo det tycker han låter klokt men vet inte om det egentligen behövs. Jag penslar ändå Prickans ägg försiktigt lite då och då, till hennes förvåning men tålmodigt finner hon sig i detta. Dagen med stort D närmar sig och när man håller äggen intill örat kan man höra ankungarna.
Så äntligen kläcks dom, alla tre dessutom, vilken lycka och vilka godingar Många kommer för att se detta "under" och Prickan visar som alltid stålt upp sina "kycklingar" helt ovetande om varför just dessa får sådan uppmärksamhet. Tiden går och ankungarna växer snabbt och trängs för att få plats under sin mamma. Nu är de så pass stora så jag tycker det är dags att dom med sin mamma kan få gå utanför hönshagen och utforska resten av gården. Vi bor mitt i skogen så en del faror lurar (rovfåglar, räv m.m) och visst har vi haft oturen att bli av med en del av våra höns under åren.
Prickan passar på sina "små" och visar dom på ett och annat matnyttigt allt verkar fungera så jag litar på Prickan och går in för att förberda lte mat. När jag står och skär tomater hör jag ett fruktansvärt kacklande och jag hör också tuppens orosläte.
Nej tänker jag, nu händer det som inte får hända, nej, nej jag rusar ut, tittar snabbt ut över gården, sen hör jag var det värsta kacklandet kommer ifrån, grusvägen.
Med andan i halsen springer jag mot vägen, några höns som anslutit sig till platsens händelse flaxar åt sidan och jag ser tuppen oroligt spatsera fram och tillbaka.
Jag kommer aldrig att glömma vad som mötte mig när jag äntligen kom fram :
Ankungarna hade hittat en större vattenpöl på vägen där dom nu gladeligen badade för fullt och stakars Prickan stod på sidan av och kacklar sitt högsta varningsrop hon kan och förstår inte varför hennes "Kycklingar" inte lyssnar på henne. Jag lyfter upp henne och föser ankungarna ner tillbaka till hönsgården, väl där inne springer dom förtjust fram till sin mamma igen och hon putsar nöjt på dem. Dagen därpå när dom åter släpps ut, dröjer det inte förrän dom igen vankar upp mot vägen men den här gången med både Prickan och mig och nu låter hon dom hållas, på något sätt är det som hon förstår, ja det är väl vad jag tror iallafall, för hon är en mycket klok hönsmamma
Ankungarna växte upp och flyttade sedan in till ankflocken och dom verkade inte fått några men av att haft en hönsmamma, utan smälte fint in hos dom andra ankorna. Men så hade dom ju inte haft vilken hönsmamma som helst, utan Prickan

å så fina hönor, ska skaffa ett gäng jag också när hönshuset är byggt, än så länge bara en grund!

Nostalgia, tack så mycket för att du berättade om Prickan och ankungarna!

Tack snälla Nostalgia för den underbara berättelsen. Måste vara underbart att få uppleva!
En hälsning till den goda hönsmamman.

Äntligen fick jag se bilder på Svarthöns Såg ett " Gokväll"program på tv för ganska många år sedan om Värmländska Svarthöns och blev förälskad i rasen.Har sedan dess haft en dröm att någon gång få äga ett par stycken,tyvär vet jag inte var jag ska övervintra dom för där vi nyss byggt får man inte bygga hur stort eller hur nycket som helst så jag vet bara inte var jag skulle ha dom på vintern för vi är fullbyggda med våra 160 kvm.Har alltid sedan barnsben tyckt om höns de är så rogivande att bara titta på där de går och kukklar och pickar,har faktiskt haft äran att vara hönsvackt på mitt barndoms lantställe när de var på semester för.Så du som skrev att du tar en kopp kaffe och går och sätter dig i hönsgården !har full förståelse för det är rogivande med hönor,ungefär som att sitta och titta på ett Akvarium fast hönsakvarie i stället Får väl se om jag kan lösa mitt problem framöver så jag kan ha ett par Svarthöns,det vore underbart verkligen.Jättekul föresten med den här tråden !och vilka prakthöns och tuppar ni har

Mvh Motti

Vilken underbar berättelse, Nostalgia!!

Här kommer en bild på min 3 år gamla lilla dvärghöna (Sebright) när hon försöker ruva ett stort ägg. Hon får inte riktigt plats på det, så hon hänger mer symboliskt bröstfjädrarna över det. Lägg märke till det allvarliga och koncentrerade ansiktsuttrycket. Sebright är otroligt söta och helt orädda, de har liksom ingen självbevarelsedrift, man får vara noga med att titta under skon innan man sätter ner foten. Hon är dessutom väldigt fräck och respektlös, och det är alldeles omöjligt att bli arg på henne, för hon bara tittar på en med oskyldig min och ser söt ut. Mest en prydnadsras, hon värper inte så mycket. Äggen är vita och väger 30 - 35g - så praktiskt när man ska halvera ett recept där det ingår 3 ägg!

Här kan man se hur liten hon är.

Den stora hönan (blandras, grönvärpare) är sex år gammal nu, men värper fortfarande för fullt. Hon är störst och äldst och en väldigt bestämd dam. Det är hon som är chef på det här stället.




Och jag lovar att hon kan läsa. När jag sitter och läser ställer hon sig alltid bredvid mig och tittar i boken.

Oj så söt dvärghönan är

Mina bilder på höns


4 hönor.JPG


b höna.jpg


höns.jpg


001.JPG

Det funkar åt det hållet, när mamma är höna och ungarna ankor, men det funkar inte tvärt om för då dränker ankmamman sina små...

Oj , jag såg inte att det var en sida till, jag syftar givetvis på Nostalgias, härliga berättelse.

Fina höns! Är det chabo?

Ja, de vita är Chabo höns, men tuppen ger inga avkomma.
Båda hönorna har ruvat men inga egna kycklinga.
Jag hade laggt i ett ägg från stridhönsparet vilket resulterade i en kyckling.
Jag blir så glad varje dag när jag ser att den är kvar.
Stridshönan har också ruvat men igelkotten hittade redet sedan har hon varit i obalans.

Tack till er som gillade min berättelse om Prickan

Vilka mysiga höns du har Myosotis Din lilla dvärghöna påminner om min Prickan, ja min är hon ju egentligen inte längre för min äldsta dotter fick ta med henne när hon flyttade hemifrån, det var hon som en gång valde ut henne ur ett gäng med kycklingar så på något sätt hör dom ihop

Vilka fina Chabos du har Svennis, läcker tupp han ser ut som en riktig Påsktupp

Jag har haft egna höns, 10 stycken hade jag. Försöker komma på vad rasen heter men har fått totalt hjärnsläpp! De kort jag tog på dom försvann i en flytt så jag har ingen bild att visa. Någon som kan räkna ut vilken ras: Mellan/ljus bruna, dunet ljusbrunt lite mot gulbeige, mellanstor kam, lugnt temperament, nyfikna, äggen ljusbruna 80-110 gram?

Så tråkigt med borttappade kort. De kanske dyker upp igen en vacker dag? Tyvärr ingen aning vilken ras det kan vara. I min bok hittar jag ingen som värper så stora ägg. Det måste vara stora höns? Jag köpte en gång ett flak ägg i den storleken och frågade vad rasen hette, men det var grannens höns, så de visste inte.

Jo dom var stora. Den minsta av mina var lite lite större än min mammas största leghorn. Någonstans i bakhuvudet har jag en liten aning om att dom hette "brun....." Men inte leghorn

Min signaturtupp kläcks. Ett under!!!



Första kycklingen (hönan) var klar och torr på morgonen. Kommer aldrig att glömma känslan när jag kikade under mammahönan och inte trodde det skulle bli något. Och så - i stället för 7 ägg: helt plötsligt 6 ägg och en perfekt, underbart vacker liten gul kyckling!! Ett ägg till hade en liten spricka, men efter flera timmar hade det fortfarande inte hänt så mycket, så till slut tog jag in ägget, höll det varmt och pratade med det medan jag hjälpte till lite försiktigt. På så sätt kom min tupp till världen som jag fortfarande saknar mycket. Han var väldigt präglad på mig. Väldigt sprallig var han dock, hönan är mer självständig samtidig som hon alltid har varit bra att gosa med.
Fler kycklingar blev det inte, det var tre döda foster och två obefruktade ägg. Jag brukar säga att det bara blev två för att de skulle kunna sitta på varsin axel på mig.

Bidrar med några bilder jag tog på mina Svenska Dvärg häromdagen.
(Jag ska börja smörja benen snart, dom ser för dj**ga ut, jag vet..)
[attachment=22987:Augusti_016.jpg][attachment=22988:Augusti_042.jpg][attachment=
22989:Augusti_043.jpg]

Jättefina höns! Vilken stilig tupp du har!!

Tack!
Jag har haft dvärg kochin också, men dom sålde jag i somras, hönan i mitten med tofs på huvudet är en silkes-korsning, henne har jag sparat, hon ligger på 7 befruktade sv.dv. ägg som ska kläckas vilken dag som helst nu! .

Vilken trevlig tråd! Jag har tidigare haft dvärghöns, men sen bott i lägenhet i flera år. Nu bor jag så jag kan ha några höns igen, men har ännu inte kommit så långt med hus och tomt att jag haft tid att börja bygga hönsgård. Kanske till nästa sommar, jag har inte bråttom för jag vill ha gott om tid för varje nytt projekt. Jag har "kommit ifrån" hönseriet och glömt det mesta, men här verkar finns många kunniga. Jag vill gärna ha förslag på raser som kan passa.
Jag vill ha stora höns, de ska inte vara så många, kanske 4-6 stycken. De ska vara lugna och kunna bli tama. Jag har hundar, snälla mot andra djur men de springer och busar på tomten så hönsen får inte bli panikslagna. Jag vill inte ha höns som ser "konstiga" ut, som fjädrar på benen, märkliga kammar eller utan stjärt - utan "vanliga" men stora och gärna någon udda färg eller teckning. De ska lägga ägg, men inte bli till kött. Måste inte vara supervärpare, men ägg vill jag ha! Jag har fastnat för rasen Amrock men den verkar inte vanlig här. Jag är inte främmande att åka till Tyskland, Holland eller England för att skaffa ägg om de finns där. Och så funderar jag på tupp eller ej. Har grannar och bor inte helt "på landet". Men en hönsgård utan tupp blir väl lätt "ur balans"?
Förslag?
Anna-Karin

Jag kan verkligen rekommendera Bohuslän-Dals svarthöna. För det första tycker jag att det är bra att hjälpa till och bevara en gammal lantras, och för det andra så har de så otroligt fint temperament. Lugna, tama och nyfikna, inte alls flaxiga eller hysteriska. Fast de är ju inte jättestora, jag vet inte vad du menar med "stor"? Vackra är de också med sin ovanliga färg (t.o.m. kammen är svart!). Lantraser och blandras är nog ofta friskare och har kvar sina naturliga instinkter.
Tidigare hade jag även en Åsbotupp och -höna, tanken var att stödja den lantras som härstammar från området där jag bor; men de höll på att driva mig till vansinne med sitt flaxiga, hysteriska sätt och sina panikattacker. De blev aldrig särskilt tama och gjorde så att även mina tama höns blev lite försiktiga, så jag gav till slut bort dem. Hönan blev sen tagen av höken för att hon envisades med att sova i ett lärkträd, tuppen lever fortfarande vad jag vet. Jag är fortfarande besviken, det är en vacker och intelligent höna med väl bevarade instinkter som nog kanske är bland de hönsraser som klarar sig bäst på egen hand, men det är bara att inse: det är ingen ras för mig. Jag är så glad över mina svarthöns som jag nu har haft i drygt ett år.

Här är hela gänget i sitt nykalkade sovrum, det var innan jag bytte till svarthöns, med Åsbotuppen och så Åsbohönan längst till vänster.




Åsbohöna


Åsbotupp

Tupp eller ej har diskuterats tidigare i några andra trådar. Själv började jag med tre hönor utan tupp, det går bra det också. Men tuppen är ju den som vaktar och skyddar flocken, och jag tycker det hör till. Skulle inte vilja vara utan. Prata med grannarna så du vet vad de tycker, du kanske kan muta dem med ägg. Om sen tuppen är inlåst på morgonen ska det nog gå bra.

Åh, vad suktad jag blir!
Tack för dina råd, just såna erfarenheter som du har är precis det jag vill höra. De där erfarenheterna "från verkliga livet" står sällan breskrivet i böcker. Jag har själv varit inne på just svarthönan, den tilltalar mig. Med stor menar jag "inte dvärghöns" som ju ofta föreslås till hönsgårdar i tätebebyggda samhällen. Jag bor i ett gammalt fritidshusområde, så tomterna är stora men det är inte "på landet".
Och till alla fotografer: Vilka bilder!

Så trevligt att du tyckte om bilder och höns. Du kanske kan komma i kontakt med någon nära dig som har raserna du funderar på och träffa dem för att bilda dig en egen uppfattning? Såg att du bor i Stockholm, men om du har vägarna förbi Skåne är du välkommen hit för att klappa höns. Fler bilder på mina svartisar:





Eva-Helene: Har du kommit på vad rasen hette?

Euphorbia: Har den vackra silkeskorsningen blivit mamma än?

Nej, jag har fortfarande inte kommit på vad rasen hette! Inte vad hönseriet som jag köpte hönsen från heller. Minns att det låg någonstans i Skåne och att dom hade några olika (2-4) hönsraser+kalkoner (och ev. ankor)
Jag har haft en plansch (engelsk text) med bilder på olika höns- ank- och kalkonraser och den rasen fanns med. *SUCK* Min yngste son gjorde konfetti av planschen en gång i ett obevakat ögonblick (han skulle sova, men...)

Hej alla hönsvänner
Dags för mig att ta lite fikapaus i morgonsysslorna och den här tråden passar fint till kaffet
GRATTIS i efterskott MYOSOTIS såg att du fyllt år. Dina svarthöns är bara såååå läckra, vet du om det finns uppfödare på dom i Värmland? Skulle jätte gärna vilja ha några. Vilken söt bild du tagit av din signaturtupp när han kläcks
Jag tycker okså att Tupp ska ingå i hönsflocken (om det är möjligt), som Myosotis skriver så är det ju han som vaktar och skyddar flocken, jag har även haft några tuppar som varit duktiga på att hålla ordning på "grälsjuka" hönor och några jag haft har även varit mycket duktiga på att delta i kycklingarnas uppväxt.
Några lugna raser som jag själv har erfarenhet av och varmt kan rekommendera är Hedemorahöns (gammal svensk lantras) och Sussexhöns (engelska ägg/kött höns) båda dessa är goda värpare året runt, Hedemora är även mycket ruvvilliga, sussex har jag haft turen att ha fått flera ruvvilliga (men har bekanta som aldriga fått sina att ruva). Jag har haft många olika renrasiga höns under åren, som jag avlat fram renrasiga kycklingar från men har sedan även korsat olika raser och på så sätt fått fram höns som passar mig bäst och eftersom jag tycker om att ha höns som kan gå ute åretrunt så tycker jag blandrashönsen passar bra för dom är härdigare och klarar klimatförändringar bättre än vad renrasiga gör, iallafall där jag bor (Värmland)

Jag undrar också om Euphorbias silkeskorsning fått kycklingar ännu ???

Ja se ungar, dom är ju för goa

Tack!!


Vet ingenting om eventuella uppfödare i Värmland, tyvärr.
Hedemora tycker jag också verkar mycket intressanta, främst för att de tål kyla så bra. Trevligt att läsa att de även är lugna.
Det här med tuppen som skyddar – min signaturtupp gav sitt liv för den stora svarta hönan, i juni var det tre år sedan. Det gick så snabbt, jag var ju hemma, hade bara vänt ryggen till, så var det helt plötsligt ett fasligt kacklande. När jag sprang dit med andan i halsen var den enda hönan jag såg den stora svarta som låg orörlig i en hög med fjädrar, men när jag gick emot henne reste hon sig och gick, tydligen helt oskadd men svårt chockad, hon var konstig länge efteråt. Sedan såg jag tuppen, han låg också stilla på gräsmattan med punkterade lungor, kammen blev redan blå. Det var så hemskt, jag åkte in med honom, men han dog när jag kom in till veterinären. De andra hönsen låg och tryckte under olika buskage osv. och var oskadda. Kan inte låta bli att beundra duvhökar, så effektiva jägare de är. Den här gången fick den inte med sig något byte i alla fall. Jag såg ju inte vad som hände, men förmodligen försökte den ta hönan och blev då attackerad av tuppen, slog den och blev bortskrämd av mig.
Här är hjälten:



Häromdagen var det faktiskt en hök här igen, det går så otroligt fort, jag hörde inte ens fåglarna varna. Hönsen var i inhägnaden tack och lov, och jag stod inne hos dem; höken flög in i hönsnätet och studsade men har inte kommit tillbaka sen. Det är kanske så här års risken är som störst, när oerfarna, hungriga unghökar ger sig på vad som helst och inte ens bryr sig om att det står en människa bredvid. Igår och idag har jag även sett en ung räv här som verkar obehagligt orädd. När det inte händer något på ett tag blir man lugn och kanske lite nonchalant, men nu är jag väldigt nervös. Mina första höns blev tagna av räven allihopa (fem hönor och en tupp), jag hittade två hönor och tuppen döda.

Silkeskorsningen kläckte sex kycklingar förra veckan och en svensk dvärghöna har kläckt 6 kycklingar idag och igår, två ägg kvar.
Har inte hunnit ta några bilder på dom än men dom är renrasiga sv. dvärg allihopa så dom ser ut som den här:



Om man vill hitta bilder på hönsraser så kan jag tipsa om: Feathersite

Bara såååå söt!

Grattis! Vad kul! Hur går det för kycklingar som kläcks sent på säsongen, är det någon skillnad?

Det ska går bra iom att dom har sina mammor som tar hand om dom, de enda nackdelarna är att jag har upplevt dålig befruktning (men inte den här gången 6/7 är bra tycker jag!!)
och att kycklingarna inte kan vara ute lika mycket och få i sig insekter och grönt.
Men hörrni, det här är ju en bildtråd, så här kommer bilder

Det här är Piluttan med sina kycklingar en vecka gamla.

Stolt mor med nån dag gamla kycklingar:

närbild på småkycklingarna:

Hjälp vad söta!! Du låser väl in dem på natten, annars kommer jag och snor dem... När jag tittar på dem kan jag nästan höra dem pipa.
Och Piluttan är jättevacker!

Vilka godingar det vart Euphorbia

Här är min tupp Lukas (han i mitten) allsköns blandning i honom, bla. silkes och hedemora. Han är en mycket lugn och trevlig tupp som gärna håller mig sällskap vid fikat för han vet att om han fjäskar lite så bjuds det på godsaker
Just den här bilden är ju inte så bra men eftersom jag nu äntligen kan lägga in bilder till odla blev jag lite ivrig och tog en bild som redan fanns i min mapp, så ni får nöja er med den så länge.


[attachment=23521:lukas.JPG]

Det har varit så mycket katter nu så hönstråden har fallit i glömska... Här kommer en bild på min svarthöna när hon sandbadar. Hon har börjat värpa igen efter ett låångt uppehåll och blev riktig dålig i samband med det. Det är ju en omställning och man brukar märka det tydligt på deras beteende, men jag har aldrig tidigare varit med om att någon höna matvägrat, så jag blev rätt orolig. Men sedan igår mår hon bättre igen!